Trots större inkomster från mjölk och lök minskade det åländska lantbrukets bruttointäkter i fjol med en halv miljon jämfört med 2022. Enligt Ålands statistik- och utredningsbyrå ÅSUB:s sammanställning såldes i fjol produkter för 28,6 miljoner euro år 2023, varav 10,8 miljoner kom från husdjursprodukter och 17,7 miljoner från växtodling.
Intäkterna minskade ett par procent jämfört med föregående år, men omräknade till fasta priser med hjälp av konsumentprisindex var jordbrukets samlade inkomster i fjol nio procent lägre än året före.
Intäkterna från husdjursprodukter ökade däremot jämfört med 2022 tack vare de ökade mjölkintäkterna som steg till drygt 7,5 miljoner euro.
Hur mjölkinkomsterna fördelades mellan Ålandsmejeriet ÅCA:s medlemmar/leverantörer och de åländska producenter som sänder mjölken till Arlas mejeri i Sibbo framgår däremot inte av ÅSUB:s statistik.
Enligt ÅCA:s vd Joakim Blom betalade mejeriet i fjol 1 miljon euro mera för motsvarande mängd mjölk som 2022, men det faktiska beloppet för mejeriets mjölklikvider avslöjar företaget inte.
Svacka före jul för inhemska äpplen
Växtodlingsprodukterna gav däremot mindre intäkter än 2022 vilket främst beror på minskad försäljning av äppel. Äppelförsäljningen var drygt 5 miljoner euro under 2023.
Ålands Trädgårdshalls vd Tord Sarling förklarar nedgången med den allmänna lågkonjunkturen, som medförde att konsumenterna under hösten valde billigare utländska äpplen.
– Men äpplena har sålt väldigt bra under januari, februari och mars och ända in i april då vi sålde våra sista äpplen. Så totalt sett har odlarna fått ungefär motsvarande inkomster för fjolårets äppelskörd som året innan fast det inte syns i statistiken för 2023, påpekar Sarling.
Också Calle Koivisto som tillsammans med sin bror Ville Koivisto driver Granlids äppelodling i Vårdö konstaterar att det framför allt i november och december var i svacka i försäljningen av inhemska äpplen.
Granlids säljer sina och vårdöbon Vidar Häggbloms äpplen direkt till fastländska och åländska kunder och har också de haft en bra försäljning under årets första månader.
Granlids äppel såldes till och med ännu efter midsommaren i de stora åländska livsbutikerna Kantarellen och Sparhallen i Jomala Dalkarby.
– Vi ville testa när vi hade bra kvalitet på äpplena, säger Calle Koivisto.
Han påpekar dock att det inte är något självändamål att sälja äpplen sent under följande vår eftersom kyllagringen kostar. Man kan inte heller på förhand vara säker på hur bra äpplena behåller sin kvalitet under en lång lagringstid.
Dyrare lökodling men bra prisnivå
Också inkomsterna från spannmål visade en mindre nedgång i fjol, men däremot gav löken större intäkter trots aningen mindre försäljningsvolym. Lökförsäljningen gav bruttointäkter på 4,5 miljoner euro.
– Ett helt okej år för lökodlarna. Kostnaderna för att odla lök har ökat mycket de senaste åren men samtidigt har lökpriserna stigit inom EU och på hela världsmarknaden, berättar Tord Sarling.
Inom växtodlingen har äpplen under 2000-talet blivit den största produkten. Också lökodlingen har ökat betydligt. Päron och sparris är exempel på nya åländska produkter, medan kinakål och isbergssallat har minskat betydligt liksom också tomat och gurka.
Ekologiska produkter hade i fjol försäljningsintäkter på ca en miljon euro, vilket är 3,5 procent av totalen och något mindre än 2022. En orsak till minskningen var att produktionen av ekologisk åländsk mjölk upphörde i juni i fjol.
Också mängden ekologiskt kött minskade, medan odlingen av ekogrönsaker ökade.
Visar utvecklingen inom jordbruket
ÅSUB sammanställer statistik över sålda jordbruksprodukter på uppdrag av landskapsregeringens jordbruksbyrå.
Statistiken som omfattar sålda volymer och försäljningsintäkter samlas in från uppköpare, utvalda producenter samt delvis även från Naturresursinstitutet Luke.
Handel mellan gårdar, direktförsäljning i mindre omfattning samt förbrukning på den egna gården omfattas inte.
– Statistiken är inte helt komplett men ger ändå en riktgivande och jämförbar bild av den utveckling som sker i det åländska jordbruket över tid, förklarar ÅSUB:s statistikchef säger Kenth Häggblom.
Han påpekar att statistiken inte omfattar kostnader för produktionen, vilket innebär att jordbrukets nettoavkastning inte kan utläsas. Statistiken är inte heller avsedd för beräkning av prisnivåer, eftersom uppgifter om såväl mängd som intäkter är avrundade.