Hållbar utveckling förutsätter ett hänsynstagande till ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer: Bruka, utan att förbruka! Projektet Bondenyttan nöjer sig i all enkelhet med att fokusera på produktiv växtodling, utbildning och samarbete.
Arbetet under odlingssäsongen 2019 omfattade fyra projekt: Odling av lusernvall (fortsatt skördekartering och botanisk analys), sort- och odlingstekniska försök med lusern (Västankvarn försöksgård), förekomsten av ärtrotröta i västra Nyland samt studier om mullhaltens betydelse och mullhaltsbevarande åtgärder.
Information om projekt som ligger till grund för examensarbeten kan spridas först då dessa arbeten har publicerats. Bondenyttans projekt kan dock också nyttjas inom ramen för fältstigar eller agrologutbildningen. Bondenyttans resultat sprids dessutom genom artiklar och medverkan vid utbildningstillfällen (hittills sex artiklar och fem föredrag).
Odling av lusern
Lusern är en flerårig grovfoderbaljväxt som bildar djupa pålrötter. Lusern har ett gott förfruktsvärde, bl.a. tack vare symbiotisk kvävefixering och rotsystemets luckring av marken.
I en lusernvall som odlas på Gösbacka utanför Karis undersöktes 2018 biomassabildningen och den botaniska sammansättningen. Trots torkan uppnåddes en torrsubstans (ts)-skörd på omkring 6,5 ton/ha; rödklöverns och lusernens ts-andel var 45 respektive 20 procent.
Jordarten och bördighetsvariabler (mullhalt, pH-värde, växtnäringskoncentrationer) relaterades till lusernens biomassaproduktion och växtnäringskoncentrationerna i bladsaften respektive biomassan (växtanalys och foderanalys).
Markens koncentrationer av svavel, bor, mangan och zink var låga. Enligt växtproverna led grödan brist på fosfor, mangan och zink. Eftersom markfosforhalterna var höga var grödans fosforbrist antagligen en följd av torkan. Grödans brist på spårnäringsämnena mangan och zink kan ha förorsakats av låga markkoncentrationer, eller av ett högt pH-värde.
Då pH-värdet överstiger 6,5 binds spårnäringsämnen (med undantag för molybden) kemiskt i marken, så att grödan inte kan utnyttja dem. Detta fenomen kallas för fastläggning. pH-värdet var i det aktuella fallet högt och för att undvika fastläggning i marken bör spårnäringsämnena mangan och zink därför tillföras genom bladgödsling. Resultaten av undersökningarna kommer att presenteras i agrologstuderande Alexander Sjöholms examensarbete 2019.
2019 gav Gösbackas lusernvall en skörd på 8,5 ton ts/ha, rödklöver utgjorde 35, lusern 30 procent av den totala biomassan. 2019 etablerades därtill i samarbete med Västankvarn försöksgård sort- och odlingstekniska försök med lusern. Fyra olika lusernsorter etablerades i tre upprepningar i lätt sluttande terräng, dels i renbestånd och dels med havre som skyddsgröda.
Renbeståndet slogs en gång, skyddsgrödan vid fyra olika tillfällen. Inför vintern utfördes en delrutebehandling med mangan. Vi antar att övervintringen är sortberoende, och att den gynnas av en tidig skörd av huvudgrödan samt av en bladgödsling med mangan på hösten.
Ärtrotröta
Trindsäd kan tillsammans med oljeväxter ersätta importerad soja. I spannmålsbetonade växtföljder utgör trindsäd och oljeväxter dessutom utmärkta avbrottsgrödor. Det är önskvärt att odlingen av trindsäd och oljeväxter utökas.
Odlingen av ärt och bondböna hotas dock av markburna, dvs. växtföljdsberoende sjukdomar. Dessa sjukdomar uppförökas om uppehållen mellan trindsädesgrödorna är för korta. Den allmänna rekommendationen i Finland är att ärt kan odlas på samma skifte vart fjärde eller femte år. I Sverige anser man däremot att ärt bör odlas bara vart sjunde år, och att detta också gäller fastän ärt omväxlande odlas med bondböna.
Förekomsten av ärtrotröta i västra Nyland kartlades genom provtagning på 24 fält (9 gårdar). Ärtrotröta påvisades i knappt hälften av de undersökta fälten. På dessa fält har ärt odlats två till tre gånger under de senaste tio åren. Resultaten antyder att trindsäd också i Finland inte bör återkomma oftare än vart sjunde år på samma fält.
Agrologstuderande Jens Lundström analyserar resultaten i sitt examensarbete. Dessutom kommer provtagningen att upprepas.
Mullbalanser
Mull är synonym med markbördighet, dvs. markens potential att producera skörd. Samhället bär numera med sig en förväntan om att markens mullhalt skulle kunna tjäna som kolfälla. Genom att öka mullhalten skulle jord- och skogsbruket kunna motverka klimatförändringen utan att befolkningen i övrigt skulle behöva befara större förändringar av sin livsstil. Såväl lantbrukaren som hela samhället har att vinna på en ökad inlagring av kol i odlingsmarken.
Utvecklingen av mullhalterna i Finland har följts upp alltsedan 1960-talet. De återkommande undersökningarna visar dessvärre att mullhalterna har minskat och att denna minskning pågår fortfarande.
I Finland är mullhalterna relativt höga och återförseln av organiskt material räcker uppenbarligen inte till för att bibehålla odlingsmarkens nuvarande nivåer.
Studier av litteratur och aktuell forskning syftar till att beskriva mullens egenskaper och nyttoeffekter, till att definiera en önskvärd mullhaltsnivå, till att bedöma effekten av driftsinriktning, odlingsplanering, odlingsteknik och insatsmedel, samt till att skapa en beräkningsmodell för kolbalanser.
Resultaten publiceras i form av en artikelserie i Landsbygdens Folk. Parallellt skapas en databas för kolbalanser.
Paul Riesinger