Livsmedelsverket söker döda vildsvin – och underlättar för spannmålsodlarna

Sedan afrikansk svinpest påträffades i Finland i slutet av juli har en smittzon upprättats och sökandet efter döda vildsvin intensifierats. Enligt Sirpa Kiviruusu från Livsmedelsverket försöker myndigheterna även underlätta situationen för odlarna i området. Frågan om eventuella ersättningar avgörs senare.

Afrikansk svinpest (ASF) konstaterades hos vildsvin i Vederlax i Östra Finland den 30 juli och smittan har nyligen bekräftats av EU:s referenslaboratorium. Förekomsten av ASF har övervakats aktivt i över tio år genom undersökning av prover från både fällda vildsvin och vildsvin som hittats döda.

– Tack vare den långvariga och intensiva övervakningen kan man vara tämligen säker på att smittan inte förekommer i någon större omfattning i Finland, utan är begränsad till sydöstra Finland, säger Sirpa Kiviruusu från Livsmedelsverket.

Enligt Kiviruusu är det möjligt att fler vildsvin som dött av sjukdomen hittas i närheten av de redan konstaterade sjukdomsfallen, men det är inte särskilt sannolikt att smittan har spridit sig i stor omfattning till andra delar av Finland.

– Syftet med restriktionerna i smittzonen är att förhindra att smittan sprids utanför området.

Spannmålsuppköp underlättas

Smittzonen har skapat problem för odlarna eftersom spannmålsuppköparna blivit osäkra på om de kan införskaffa spannmål från regionen. Lantmännen Agro har meddelat att de för tillfället inte tar emot spannmål från området, och Maaseudun Tulevaisuus har rapporterat om bönder i området som fått svårigheter att sälja in skörd.

Förra veckans fredag tog dock Livsmedelsverket beslut om att ändra restriktionerna i smittzonen. Enligt beslutet får spannmål och andra växter användas för utfodring av svin om de lagrats i minst 30 dygn vid en temperatur över noll grader. Enligt Kiviruusu torde detta underlätta möjligheterna att köpa spannmål i området.

– Förhoppningsvis beaktar spannmålsköparna de nya villkoren när de ingår avtal om köp, så att det går att hitta en lämplig köpare för skörden.

Beslut om eventuella ersättningar fattas senare

Frågan om eventuella ersättningar för skördebortfall har även kommit på agendan. MTK har krävt att staten omedelbart bör köpa upp spannmål i smittzonen. Jord- och skogsbruksministeriet har dock meddelat att eventuella ersättningar för produktionsförluster kommer att övervägas senare.

Livsmedelsverket genomför samtidigt terrängsökningar efter döda vildsvin. Enligt Kiviruusu har även samtliga svingårdar inom smittzonen inspekterats och samtidigt fått anvisningar om restriktionerna i smittzonen och om hur de ska skydda sig mot sjukdomen.

– För att hindra vildsvinen från att lämna smittzonen har jakt och annan verksamhet som kan skrämma upp vildsvinen från deras skyddade platser förbjudits. Senare är avsikten att genom kontrollerad jakt fälla alla vildsvin inom kärnområdet, så att smittan inte blir kvar bland de vilda vildsvinen i området.

Vildsvinet och ASF

Vildsvinet är långtgående ursprungsformen till dagens tamgris och förekommer numera också etablerat i Finland. Arten är allätare och mycket anpassningsbar. Till kännetecknen hör en oftast mörkbrun päls samt hörntänder som hos galten tar formen av betar. En fullvuxen galt kan väga upp till 200 kilogram och en fullvuxen sugga 150 kilogram.

Vildsvin lever ofta i grupper, framför allt suggor med kultingar, medan äldre galtar vanligen lever mer ensamma. I Finland är stammen fortfarande betydligt mindre än i många delar av Central- och Östeuropa och uppgår till knappa 2.500 individer. År 2025 fälldes 1.152 vildsvin i Finland.

Afrikansk svinpest (ASF) är en allvarlig virussjukdom som drabbar både vildsvin och tamsvin. Sjukdomen smittar inte människor och kött från ett smittat djur är inte farligt för människan, men viruset kan föras vidare till andra svin. Dödligheten bland insjuknade djur kan vara mycket hög. Det finns ingen behandling mot sjukdomen.

Vildsvinen spelar en viktig roll i smittspridningen. Ett infekterat vildsvin utsöndrar virus bland annat via blod och andra kroppsvätskor. Kadaver efter smittade vildsvin kan förbli smittförande länge och bidra till att viruset hålls kvar i naturen.

Till produktionssvin kan ASF komma både direkt och indirekt. Kontakt mellan tamsvin och smittade vildsvin är en risk, särskilt vid utomhushållning, men viruset kan också följa med människor och utrustning. Förorenade stövlar, kläder, redskap, transportfordon, foder och strö kan föra smittan in i ett svinstall. Även matavfall och köttprodukter från smittade svin eller vildsvin utgör en risk. Viruset är motståndskraftigt och kan exempelvis överleva flera år i fryst kött.
 

Källor: Livsmedelverket, Finlands viltcentral.
Texten har tagits fram med stöd av AI.