Ålands Trädgårdshall som levererar 70 procent av Finlands inhemska äpplen och 25 procent av löken har stora framtidsplaner.
– Målet är att vi också ska börja odla plommon och aprikoser, berättade vd Tord Sarling när åländska politiker och tjänstemän från landskapsregeringen förra veckan gjorde ett studiebesök.
Besöket var en del av det åländska livsmedelsklustrets rundtur till de ”gröna och blåa näringarna” runt om på Åland. Inbjudna var lagtingets ledamöter, landskapsregeringens ministrar samt tjänstemän från näringsavdelningen och miljöbyrån.
Närmare 40 personer åkte med i bussen. Ålands Producentförbunds vd Sue Holmström och andra företrädare för landsbygdsorganisationer och företag fick presentera sin verksamhet medan bussen körde mellan de utvalda besöksmålen.
Handelskedjorna sänkte marginaler
Ett av stoppen skedde vid ÅTH:s centrallager och kontor i Jomala Gölby där Tord Sarling berättade att de åländska fruktodlarna den senaste säsongen producerade närmare 6.000 bruttoton äpplen och päron.
– Nu i början på januari finns bara ca 600 ton kvar att sälja.
Hög kvalitet har medfört att äppelodlingens volymer har kunnat öka från år till år.
– Och när kvaliteten blir bättre minskar svinnet i butikerna. Tack vare det har de stora handelskedjorna kunnat sänka sina marginaler och därmed också priset till konsumenterna, påpekade Sarling.
Samarbete med Tjeckien
Också lökskörden blev bra i fjol och steg för ÅTH:s odlares del till ca 5.500 ton. Eftersom löken lyckades bra också på fastlandet fanns det till och med en risk för överutbud inom Finland och därmed sänkta priser.
– Ett tag såg det ut som om vi skulle tvingas exportera lök, men nu tycks den faran vara förbi. Export skulle nog ha medfört ett sämre pris för odlarna, säger Sarling.
Han avslöjar att planerna på att testa odling av aprikoser på Åland sker i samarbete med expertis från Tjeckien.
– Också där har man vintrar, men de har lyckats förädla fram sorter som klarar ett kallare klimat. Exempelvis den populära äppelsorten Rubinola har utvecklats just i Tjeckien.
Höga kostnader för åländska företag
Rundturen började tidigt på förmiddagen hos slakteri- och charkuteriföretaget WJ Dahlman Ab, där vd Johannes Dahlman bland annat konstaterade att åländska företag förutom höga logistikkostnader också har betydligt högre avgifter för el, vatten och avlopp än konkurrenterna i Finland och Sverige.
På Åland är exempelvis avgiften för slaktavfall i vissa fall 20 gånger högre!
Liknande utmaningar beträffande produktionskostnader har också Ålandsmejeriet ÅCA och Orklas chipsfabrik.
Hos Frej och Sussi Bomanson på Johannisbergs gård, om är Ålands enda producent av ekologisk mjölk, fick besökarna bland annat veta att soja som odlats i Europa köps in från Sverige.
Frej Bomanson ville inte säga hur mycket mera mejeriet betalar för den ekologiska mjölken, men påpekade bland annat att det ekologiska fodret i vissa fall kan vara dubbelt dyrare.
– Mejeriet avslöjar förstås inte alla sina siffror för oss, men efterfrågan på ekologisk mjölk verkar minska, tycker Frej Bomanson.
Många vindfällen kvar efter stormen Alfrida
Rundturen gick också till Ålands Skogsindustriers anläggning vid Färjsundet, där vd Anders Mattsson och produktionschefen Daniel Sundblom berättade att företaget efter stormen Alfridas härjningar under fjolåret mätte in ca 380.000 kubikmeter virke jämfört med ”normala” drygt 200.000 kbm.
– Ända till inkommande sommar kommer vi att ha fullt upp med större vindfällen. Men enstaka stormfällda träd och mindre vindfällen på svårtillgängliga platser kommer att ligga kvar länge, konstaterade Mattsson.
Han berättade att företaget tjänar mest på det förädlade virket. Därför försöker man såga, hyvla, torka och impregnera så mycket som möjligt.
Ca 70 procent av företagets produktion exporteras till Sverige, Belgien och övriga Finland.
Men också allt skogsavfall i form av flis, bark, sågspån och grot tas tillvara och går åt.
– Enda undantaget är askan från vår biopanna trots att den är godkänd för jordförbättring. Där har vi ännu något att jobba på.
Dessutom behöver företaget enligt Anders Mattsson försöka få ut ett mervärde för att den åländska granen är den mest hållfasta i Norden. Den långsamma tillväxten som beror på skärgårdens kyliga vårar gör virket extra tätt och starkt.
Beträffande energiförsörjningen påpekade Mattsson att Ålands Skogsindustriers vindkraftverk Fredrika redan nu producerar ca 40 procent av företagets elbehov.
– Planer finns att i Godby bygga en ny biopanna som förutom fjärrvärme också producerar el, men något slutligt beslut om den satsningen har vi ännu inte gjort.
Stallhagen-koncept prövas i Jakobstad
Under lunchpausen på Stallhagens bryggeri och ”gastropub” berättade flerfalt prisbelönade ”matmamman” Johanna Dahlgren både om bryggeriet och puben, vars koncept nu ska ”exporteras” till Jakobstad.
Bryggeriet har nyligen byggts ut för att flerdubbla produktionskapaciteten och numera används bland annat restprodukter från äppelodlingen för att tillverka cider. Och för ölbryggningen går det åt stora mängder åländsk honung.
Stallhagens pub har också ett nära samarbete med många råvaruproducenter. Lunchens potatismos var exempelvis tillredd av sorten Challenger levererad av odlaren Lucas Sjögren i Lemland.
– Men det är ont om åländsk fisk och ännu mer ont om fiskare, påpekade Johanna Dahlgren.
Torskfisket i Östersjön har nyligen förbjudits av EU, men landskapsregeringen hoppas att den handfull åländska yrkesfiskare som specialiserat sig på torskfiske ändå ska få fortsätta med sitt yrke inom ramen för ett vetenskapligt forskningsprojekt i samarbete med naturresursinstitutet Luke.
Torsken runt Åland mår nämligen bra till skillnad från den torsk som fångas längre söderut och som lider svårt av brist på B1-vitaminet tiamin.
– Vi vet att den åländska torsken är annorlunda, men frågan är om den är tillräckligt annorlunda för att klassas som en egen art, säger lagtingsman Mikael Lindholm från Vårdö Simskäla.
Lindholm är registrerad fiskare och sitter med i Ålands fiskarförbunds styrelse. Han fångar själv all den fisk som serveras på Stormskärs Värdshus, som han driver tillsammans med sin fru.
Nyttigt få insikt i utmaningarna
Landsbygdsutvecklaren Lena Brenner som hade huvudansvaret för studierundturen fick god respons av deltagarna.
Exempelvis Jesper Josefsson som är en av lagtingets nyvalda unga tyckte det var ”jättebra” att få en överblick av branschen och se hur ”stort och unikt” Åland är inom sina specialnischer på den finländska marknaden.
– Man tar till sig allt på ett helt annat sätt då man får se det i praktiken och förstår också branschens utmaningar på ett bättre sätt. Det kan vara speciellt viktigt för dem som är negativt inställda till jordbruk och djurhållning, kommenterade Josefsson.
– Det var även nyttigt att se att många på egen bekostnad verkligen försöker göra skillnad för miljön och klimatet. Dessutom var det jättebra att ”få ansikten på allihopa”. Då blir det mycket lättare att ta kontakt i framtiden om aktuella frågor.