Beslut om generationsväxling är en process som behöver tid för att mogna fram och bolagisering är ingen trollformel som skapar ett lönsamt företag av ett olönsamt lantbruk. Det var två konkreta punkter som ekonomirådgivare Axel Falck lyfte fram på Ålands Hushållningssällskaps och Landsbygdens Skattetjänsts träff i Mariehamn om framtidens jordbruksföretagande.
Axel som jobbar med rådgivning om generationsskiften, investerings- och affärsplaner samt lönsamhetsbokföring och bolagisering på Nylands svenska lantbrukssällskap har själv erfarenhet av generationsväxling. År 2015 tog han nämligen över familjens släktgård i Sibbo utanför Helsingfors, men då var det hans far, förra SLC-ordföranden Holger Falck, som höll i trådarna.
Axel Falck betonar att generationsskiftet innebär en stor förändring både för dem som lämnar över och den som tar vid. Därför är det viktigt att ge processen tillräckligt med tid för att kunna tänka igenom saken från många olika vinklar.
Först gäller det att kartlägga utgångsläget och vilket mål man vill uppnå med generationsskiftet.
– Viktigt är då att syskon och andra berörda parter får vara med från början. De behöver inte sitta med på alla möten, men man får inte sköta saken i skymundan utan behöver spela med öppna kort.
I detta första skede går man igenom vem som tar över gården, hur det ska gå till samt hur man beaktar syskons och andra eventuella parters intressen.
Varje generationsskifte är alltid unika fall
Den andra viktiga punkten är om generationsväxlingen ska ske som köp, köp av gåvokaraktär eller som gåva. Det två senare fallen är vanligast vid generationsskiften inom familjen.
Här är det svårt att ge allmänna råd eftersom överlåtelsepriset och villkoren för att överföra egendomen måste avgöras från fall till fall.
– Avgörande är bland annat om överlåtaren har skulder som behöver betalas bort. Men sällan sker en försäljning inom familjen till fullt pris. Om en jordbruksfastighet överlåts åt utomstående är det oftast enklare att hitta en köpare ifall fastigheten styckas, men också inom familjen finns möjligheten att fastigheten styckas och säljs i flera delar.
En viktig fråga är förstås hur syskon ska ersättas. Det kan exempelvis ske genom att de får skogsskiften, tomtmark, bostäder eller lösöre.
Axel Falcks erfarenhet är att inte nödvändigtvis behöver uppstå problem kring syskonandelar.
– De flesta är glada att någon fortsätter med driften på gården och de tas nog i ett generationsskiftet i beaktande på något sätt.
Ekonomisk kalkyl
En tredje sak som Falck betonar är vikten av ekonomisk planering oavsett om den som tar över söker startstöd eller inte.
Det behövs tillförlitliga kalkyler för att se om den som tar över har förutsättningar att driva företaget lönsamt.
– Med de osäkra tider som vi nu lever i är det här ännu viktigare.
Oftast krävs det enligt Falck minst ett par möten för att diskutera beskattning och andra fokusfrågor som kan få konsekvenser i samband med övertagandet.
– Då är det alltid bra att ha någon att bolla saker med. Någon som kan besvara frågor, handleda och även vet vad som behöver beaktas.
Får inte bli ”börda”
Axel Falck konstaterar att de överlåtande föräldrarna i allmänhet fortsätter att hjälpa till även efter ett generationsskifte så att driften av gården överförs på ett smidigt sätt.
– Man måste komma ihåg att den som köper eller får gården som en gåva även får ett heltids- eller halvtidsarbete.
Samtidigt bör man se till att generationsskiftet inte blir en börda som får mottagaren att vantrivas med sitt liv. Kanske finns det i stället någon släkting som vill ta över.
– Om ingen inom släkten vill fortsätta kan man sälja lantbruket. Vanligtvis spjälkar man då upp fastigheten så att bostadshus, skog och åkermark säljs skilt för sig då det kan vara svårt att hitta någon som kan köpa hela lantbruket.
Bra verktyg för ”hårdsatsande”
Möjligheten att bedriva jordbruk som aktiebolag kan enligt Axel Falck vara ett bra alternativ främst för investerande jordbrukare.
– I ett bolag får man alltid tillbaka det som man investerat och betalat för exempelvis åkermark. I ett bolag kan du också dra av din egen lön från från bolagets vinst.
Det finns också andra skattemässiga fördelar med bolag, som ju betalar samfundsskatt på sin vinst, medan vinsten för jordbruksidkare beskattas som förvärvsinkomst eller kapitalinkomst. Men Axel Falck varnar också för att bolagisering innebär ”en lika lång och komplicerad process” som vid generationsväxling.
– Det handlar i de flesta fall om minst ett år. Ett bolag erbjuder många verktyg för ekonomisk planering, men ett olönsamt jordbruk blir ingalunda lönsamt bara genom att göra det aktiebolag!