Nederländernas största landbaserade vindpark har nyligen invigts i Zeewold, inte långt från Amsterdam. Parken ägs och förvaltas av ett kooperativ som består av 200 bönder och övriga ortsbor.
Vindparken med sina 83 vindmöllor är unik såtillvida, att den komplett tillhör invånarna i den aktuella regionen. Mestadels handlar det om bondefamiljer, som gemensamt har samlat ihop det nödvändiga kapitalet.
Nederländska bönder har de senaste tiderna figurerat i upproriska sammanhang, men denna gång handlar det om fredlig energiproduktion. Enligt uppgift kommer anläggningen i Zeewold att producera elektricitet för 300.000 hushåll.
Alla traktens invånare har haft möjlighet att bidra ekonomiskt till projektet, uppger andelslagets direktör Sjoerd Sieburgh Sjoerdsma till lokaltidningen Omroep Flevoland. Intresset har varit stort.
Bönderna säljer sin el till Vattenfall
På området har 221 gamla vindkraftverk rivits och ersatts med 83 stora och effektiva vindmöllor av modernare konstruktion. De så kallade ”vindbönderna” har fått löfte om att att sälja sin elektricitet till energibolaget Vattenfall under en femtonårsperiod.
Genereringen av ström ska ge energibönderna en stabil inkomstkälla. Totalt en halv miljard euro har satsats i anläggningen. Delägarna hoppas få tillbaka sina investeringar och betraktar projektet som en chans för bygden.
Anläggningen med 320 MW installerad effekt ska enligt böndernas förhoppningar ge en stabil skörd av vindenergi, utöver gårdarnas skördar av potatis, lök, sockerbetor och vete. Tanken är att vindkvarnarna ska hjälpa bönder genom dåliga tider.
Helt friktionsfritt löpte projektet inte. I början misstrodde många boende de storstilade planerna och ställde sig på tvären. Invånarna befarade bullerproblem och en visuell försämring av utsikten i den känsliga havsomgivningen.
Alla tycker inte om vindkraftverk. I Nederländerna har motståndet mot vindkraft varit relativt starkt en längre tid. Det platta landskapet är känsligt för visuella störningar och många klagar över att vindmöllorna fördärvar den öppna sikten mot horisonten.
Projektet är öppet för alla
Trenden har emellertid vänt genom att involvera möjligast många invånare i projektet. Programmet strävar till att låta vindkraftverken gynna alla. Då blir det lättare för olika grupper i samhället att acceptera både fördelar och nackdelar.
Var och en fick chansen att delta i projektet enligt en insats som motsvarar deras ekonomiska möjligheter. I praktiken kan alla och envar gå in som delägare. Mer än 90 procent av regionens invånare grep chansen.
Enligt initiativtagarna ska projektet visa att det går att bygga vindparker utan häftigt motstånd från lokalbefolkningens sida. Stora och komplicerade projekt förlorar ofta acceptans om de förverkligas utan hänsyn till befolkningen.
Tanken att ge bönder och medborgare chansen att bli delägare i vindkraft har inspirerats av förebilder i Danmark. Där har tillvägagångssättet fungerat bra. I Danmark genereras hälften av energin från förnybara källor.
Nederländerna hör däremot till de länder med den lägsta andelen förnybar energi i Europa. Endast 12 procent av energin i landet härstammar från förnybara källor. I hela EU är motsvarande siffra 22,1 procent.