VTT har utvecklat en ny slags process för att skapa gas på sin experimentella DFB-anläggning vid VTT Biorukki i Esbo.
Statens teknologiska forskningscentral VTT har utvecklat en ny process för att omvandla biologiskt nedbrytbart material till gas och vidare till bränsle. Det här sker vid forskningscentralens pilotanläggning vid VTT Bioruukki i Esbo.
Processen är komplicerad, men för tillfället tillverkar man redan en produkt som kan ersätta tung brännolja, det vill säga det som de flesta fraktfartyg drivs med.
– Tack vare DFB-processen kan vi processa biomassa och använda oss av den energi som den genererar, säger Mika Härkönen, utvecklingschef vid VTT Bioruukki.
Han beskriver arbetsprocessen som en balansgång mellan att vidareförädla råvaran och att ändå inte förbruka dess energi i arbetet.
– Vi börjar med att torka upp biomassan, fortsätter med en förgasning, varefter vi kör in gasen i ett filter och en slags katalysator. Efter det här går råvaran in i en scrubber, där kyls den ner, och sedan komprimeras den ytterligare. Vi avlägsnar också en del svavel. Under processen tillsätts ånga samt luft och via DPB-syresättningen får vi en slags bränslegas, säger Härkönen.
Slipper sotbildning
Härkönen berättar vidare att uppenbara fördelar med just DFB-processen är att man kan hetta upp gasen indirekt och att ångförgasningen i sig inte är särskilt resurskrävande.
– Omvandlingen till bränsle genomförs enklare i den här processen jämfört med ett högtryckssystem.
Härkönen understryker att filtreringen i den här processen lyckas helt utan sotbildning, någonting som brukar vara ett problem i motsvarande processer med annan teknologi.
– Att vi slipper en eventuell sotbildning helt och hållet är en stor fördel.
Processen kräver inte heller en så kallad shiftreaktor, eftersom förhållandet mellan väte och koldioxid är optimalt. Här är koldioxidhalten redan avsevärt lägre i processens initialskede.
Vidare mot full skala
Anläggningen vid VTT Bioruukki är en så kallad pilotanläggning. Tanken är ändå att man med den som exempel ska bygga upp större produktionsanläggningar med en kapacitet på 100-150 megawatt.
Biomassan hoppas man ska komma från skogs- och jordbrukssektorerna eller från industriellt och kommunalt avfall. Här skulle man också gärna se en djupare integration med livsmedels-, skogs-, kemi-, och metallindustrin.
– Visst har vi alla möjligheter att utveckla intressanta och mångsidiga koncept med hjälp av den processteknologi vi tagit fram här. Vi har intressanta projekt på gång i full skala inom den kommande åren, bland annat i Lahtis, avslutar Härkönen.