Yrkeshögskolan Novia erbjuder agrolog- och skogsingenjörsutbildningar på svenska. Johnny Sved som är t.f. prefekt vid institutionen för bioekonomi berättar om utbildningsmöjligheterna och fördelarna med att söka in till Novia.
– Utbildningarna vid institutionen för bioekonomi omfattar fyra år av studier på ganska bred front som inbegriper tillämpade vetenskaper – det handlar om en kombination av biologi, teknik och ekonomi, berättar Johnny Sved som är lektor vid Novia.
Sved berättar att det egentligen finns även ett tredje alternativ – det engelskspråkiga programmet Sustainable Coastal Management inom vilket studeranden kan utbilda sig till miljöinstruktör. Programmet förutsätter dock att studeranden har två år av högskolestudier bakom sig inom naturbruk, miljövård eller ekonomi.
– Vi funderar nu även på att bygga upp ett program som skulle kombinera de två första åren av agrolog och skogsstudier och som skulle få mera synlighet också i Finland. Men det är ännu på ritbordet.
Specialisering och praktik bygger upp en solid expertis
På agrologsidan har studerandena möjlighet att specialisera sig inom växtodling och djurhållning eller en kombination av dessa.
– Specialiseringen sker vanligtvis under det tredje och fjärde året. Vi har två gårdspraktiker första sommaren både på djursidan och växtsidan och senare under specialiseringspraktikerna nischar man in sig på något visst område, berättar Sved.
Inom skogsingenjörsutbildningen är vägen rakare.
– På skogssidan har vi ett program som vi kör igenom, men inte är det en omöjlighet att specialisera sig här heller. Till utbildningen hör också 100 dagar praktik fördelad över tre somrar där studeranden den sista sommaren skall klara av att sköta funktioner självständigt.
I nuläget är agrologutbildningen och skogsingenjörsutbildningen jämnstarka i fråga om elevantal. Sved uppskattar att över 50 procent av agrologstuderandena har jordbrukarbakgrund.
– De flesta blir lantbruksföretagare och genomgår utbildningen för att finslipa sina färdigheter före övertagandet av lantbruksföretaget. Fyra år på skolan ger dessutom inte bara kunskaper utan också kontakter. De som inte tar över den egna gården börjar vanligtvis arbeta inom lantbruksrådgivningen, myndigheter, försäljning eller försäkringsbranschen.
– På skogssidan söker sig de flesta till virkesindustrin, rådgivningen eller myndighetsuppgifter.
Ansökan och karriärmöjligheter
Omkring 20-25 studeranden tas in på utbildningen årligen. Enligt Sved har intresset på lantbrukssidan varit stabilt, men utbildningen skulle behöva fler sökanden.
– Trots att antalet lantbruksföretag minskar ökar behovet av specialisering och rådgivning, vilket innebär att det finns en brist på agrologer.
På skogssidan är intresset mera konjunkturkänsligt.
– Nedskärningar inom skogsindustrin reflekteras i ansökningssiffrorna, och får vi goda investeringsnyheter har vi fler sökande. Då skogen får synlighet i den allmänna debatten växer också intresset.
Av de nya studerandena tas hälften in baserat på betyg, och den andra hälften baserat på urvalsprovet. Enligt Sved mäter provet allmänna färdigheter och kunskaper i matematik och läsförståelse och därmed finns det inget tentamensmaterial som den sökande på förhand kan läsa in sig på.
– Det handlar om ett nationellt prov som är gemensamt för hela landet. Man kan därför välja att skriva provet på vilken yrkeshögskola som helst, Åland undantaget. Det som är nytt för i år är att vi kommer att kunna ta in några studeranden på basis av det svenska högskoleprovet.
Sved poängterar slutligen att lantbruksbranschen är en dynamisk och utvecklingsorienterad bransch där de olika strömningarna i samhället syns på många olika sätt. Dessutom är karriärmöjligheterna goda.
– Vi talar om en jordnära bransch med jordnära människor. De flesta jobben är omväxlande och självständiga vilket uppskattas stort inom fältet. Jag uppmanar alla intresserade att söka in!