John Sumelius: Goda jobbutsikter
inom naturbruksnäringarna, men
fler studeranden behövs
fortfarande

Helsingfors universitet erbjuder mångsidiga studier i agrikultur- och forstvetenskaper. Men enligt professor John Sumelius behövs fler studeranden alltefter att den äldre generationen går i pension. Detta skapar även goda förutsättningar för unga att få arbete inom branschen.

– Det finns ett stort arbetskraftsbehov inom naturbruksnäringarna eftersom många håller på att gå i pension. Vi behöver fler studeranden för att fylla platserna, vilket samtidigt innebär att anställningsutsikterna för de som avlagt examen är goda.

Det säger John Sumelius som är professor vid avdelningen för lantbruksvetenskaper på agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet.

Fakulteten erbjuder ett mångfacetterat utbud av utbildningsprogram, som enligt Sumelius ger studeranden färdighet att tackla tidens utmaningar ur olika synvinklar.

Fyra utbildningsprogram

På kandidatnivå finns det fyra utbildningsprogram att välja mellan: lantbruksvetenskaper, skogsvetenskaper, livsmedelsvetenskaper samt miljö- och livsmedelsekonomi. Bland magisterprogrammen finns det sju möjligheter.

Dessutom finns det fem utbildningsprogram på kandidat- och magisternivå som är tvärvetenskapliga och därmed gemensamma med andra fakulteter.

– När man kommer in på ett kandidatprogram har man automatiskt rätt att göra magisterprogrammet. Det lönar sig därför att söka in på kandidatnivå eftersom många magisterprogram är ganska knepiga att komma in på eftersom man då konkurrerar med sökande från hela världen.

Inom lantbruksvetenskaperna ingår grundkurser i växtodling, husdjurslära, teknologi och ekonomi. Därefter skall studeranden välja mellan att specialisera sig inom växtodling, husdjur, agroteknologi eller lantbruksekonomi som är Sumelius gebit.

– När man börjar studera behöver man inte besluta inriktning genast, men i slutet av första året är det bra att veta i vilken riktning man vill gå i sina fortsatta studier.

Enligt Sumelius är variationerna mellan de olika programmen stora både beträffande innehåll, metoder och studeranden. Inom lantbruksvetenskaperna har över hälften av studerandena lantbrukarbakgrund, men på miljö och livsmedelsekonomisidan är jordbrukarna i minoritet.

– Magisterprogrammet i lantbruks,- miljö och naturresursekonomi som jag ansvarar för är ett mera matematiskt och kvantitativt inriktat program i jämförelse med exempelvis magisterprogrammet i livsmedelsekonomi och konsumtion där man går mera kvalitativt till väga och tangerar sociologiska frågor.

Sumelius påpekar att utbildningen också är starkt arbetslivsorienterad, vilket ger goda förutsättningar för livet efter studierna.

– Till grundstudierna hör en praktik som brukar genomföras det första eller andra året. Ofta åker man under sommaren ut till en gård för en fyra månaders praktik som dokumenteras i en praktikantberättelse. I magisterskedet har man också en specialpraktik på två månader.

Växande hål på arbetsmarknaden

Fler studeranden behövs ännu för att täcka det växande behovet på arbetsmarknaden.

– Kring millennieskiftet hade vi minst antal studerande och under senaste år har vi haft en svag ökning. I förhållande till behovet finns det dock ännu för få studeranden, speciellt på skogssidan.

I dagsläget är det allt fler som pensionerar sig, vilket gör att behovet av studeranden ökar. Enligt Sumelius gäller det inte enbart om att fylla platser inom näringslivet, förvaltning, rådgivning och intressebevakning, utan också de internationella uppdragen är viktiga.

– De finländare som tillträdde på EU-poster under 1990-talet går i pension. Då antalet finländare i Bryssel minskar finns det allt färre personer med expertis inom lant- och skogsbruk vilket gör att de finska intressena lider.

Fakulteten räknar med att det skulle behövas 20 procent fler studieplatser för att täcka det behov som finns på arbetsmarknaden.

– I år kom det in 7 svenskspråkiga på lantbruksvetenskaperna, vilket betyder att vi hade ett bra år eftersom medeltalet är ungefär 4. På skogssidan är det få – på magisterstadiet endast en. På hela fakulteten kom det in 14 svenskspråkiga, vilket är det årliga genomsnittet.

År 2022 fanns det totalt 2.494 studeranden på fakulteten. Vid campuset i Vik som ligger invid Gammelstadsvikens naturskyddsområde och innefattar Viks försöksgård studerar över 6.000 personer. Inom fakulteten utexamineras i dagsläget 230-250 magistrar årligen, varav 75 inom lantbruk och 65 inom skogsbruk.

Ansökningstiden börjar i mars

I år börjar ansökningstiden till kandidatprogrammen på agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten 13.3 och avslutas 27.3. Själva urvalsprovet hålls 28.5. Endast hälften av alla sökanden tas in baserat på provet, och andra hälften tas in baserade på studentbetyget.

– Urvalsprovet är tudelat. Den ena delen går det att förbereda sig till på förhand baserat på ett material som offentliggjorts den 31 januari. Den andra delen av provet är baserat på material som delas ut först under provtillfället, berättar Sumelius.

Då man väl är antagen sker själva utbildningen huvudsakligen på finska, men Sumelius påminner om att studieprestationer alltid kan avläggas på svenska.

Inom lantbruksekonomi finns den mest omfattande undervisningen på svenska eftersom två av tre svenskspråkiga tjänster på fakulteten finns inom ämnet, inklusive Sumelius egen. Dessutom finns det en svenskspråkig professur inom skogsvetenskap.

– Det som är extra trevligt är Svenska Studenters Agro-Forst Förening som möjliggör en stark sammanhållning och dessutom erbjuder ett kontaktnätverk. Trots att den svenskspråkiga undervisningen inte är så omfattande knyter därmed ämnesföreningen ihop de svenskspråkiga studerandena på ett fint sätt.

Sumelius uppmanar alla med intresse att söka till utbildningen, och hålla koll på de viktiga datumen.

– Det här är en utbildning som ligger starkt i tiden. Kopplingen till yrkeslivet är stark, och efterfrågan gör att anställningsutsikterna är goda.