För 10-15 år lade de danska kraftverken och fjärrvärmeverken i stor skala om från stenkol till träbaserade biobränslen. Men nu satsar Danmark istället på att ersätta förbränningsbaserad värmeproduktion med eldrivna värmepumpar som använder förnybar energi, till exempel vind- och solkraft. Orsaken ligger i ett ändrat politiskt klimat, säger Lars Björn Hansen som är försäljare på panntillverkaren Faust och utställare på Agromek.
Den stora Agromek-mässan i Danmark koncentrerar sig på jordbruk, men har alltid haft en skild avdelning för energi där bland annat panntillverkare har visat upp sitt kunnande. De danska gårdarna har länge använt halm, flis och pellets som uppvärmning och kunnandet kring förbränningsteknik är högt i landet.
Men under årets upplaga av mässan verkar bioenergi och speciellt eldningstekniken ha en mer tillbakadragen roll. Orsaken ligger i att träbaserade biobränslen har politisk motvind i landet.
– Politikerna försöker bygga in olika spärrar mot biobränslen via regelverken. Men den som äger skog eller åkermark som kan ge halm, har ju en jättestor ekonomisk fördel med att elda flis eller halm, så de kommer nog att fortsätta. Däremot försöker de politiska krafterna också påverka de stora värmeverken och kraftverken och det har lett till att kraftverk som gått på flis har lagts ned, berättar Hansen.
I nuläget står vind och sol ungefär för tjugo procent av den energi som används till uppvärmning, medan pellets, flis och annat trävirke står för femtio procent. Till skillnad från Finland så importeras en stor del av dessa virkesprodukter till Danmark.
Värmepumpar istället för flis
En ny omställning är alltså på väg och då blir förnybar elektricitet från vind- och solkraft istället i centrum. Främst ligger fokus på värmepumpar för fjärrvärmeförsörjningen. Men det planeras och byggs också elpannor som direkt använder el för att värma vattnet.
– Det hjälper till att reglera elsystemet, då det nu finns mycket solpaneler och vindkraft så måste man på något vis balansera överskottet. Och då är elpannor en möjlighet att sköta regleringen, förklarar Hansen.
Ett exempel på omställningen är Köpenhamn som enligt sitt vatten- och energibolag Hofor fram till 2033 skall bygga värmepumpar för fjärrvärmenätet med en produktionskapacitet på 300 megawatt.
Staden Randers på Jylland har också planer på att lägga ner sitt fliseldade kraftverk, som har samproduktion av el och värme, senast år 2036. Det kraftverket lade så sent som 2009 om från kol till flis och i dagsläget lossar varje vecka 1-2 fartyg sin flislast vid kraftverket.
Exakt hur energiförsörjningen skall skötas i staden i framtiden är ännu oklart och olika lösningar analyseras som bäst. Förutom elpannor och värmepumpar är värmelager under utredning.
Det är inte bara stora fliseldade värmeverk och kraftverk som får se sig motarbetade. I Furesö kommun, som är en mindre stad på norra Själland, har stadens fullmäktige nyligen beslutit om ett förbud mot vedkaminer, berättar tidningen Frederiksborg Amts Avis.
Förbudet kommer att gälla uppskattningsvis 1.200 hushåll som kommer att ha ett år tid på sig att göra sig av med kaminerna och ersätta dem med annan uppvärmning. Det politiska beslutet har inte varit utan kritik, oppositionen i kommunen anser att förbudet borde har väntat på att fjärrvärmenätet byggs ut ytterligare för att nå en större andel av hushållen.
Halmpannor har svårt att klara kraven
Tillbaka på mässan så förklarar Lars Björn Hansen hur de strängare regelverken och politiken påverkar panntillverkaren Fausts verksamhet. Bolaget tillverkar och säljer pannor som lämpar sig för eldning med flis, pellets och halm och har varit med i branschen sen 1976.
Enligt honom skiljer sig de egentliga miljökraven inte så mycket från varandra i olika EU-länder – kraven ligger på ungefär samma nivå.
– Det är ju europeiska krav och nu börjar vi tillämpa strängare utsläppsregler för nya pannor med större effekt än 1 megawatt. Men vad som blir en större utmaning, åtminstone här i Danmark, är att så småningom införs strängare utsläppskrav som också gäller befintliga pannor. Det betyder att de gamla pannorna måste byggas om för att få användas, säger Hansen.
De värmepannor som Faust tillverkar klarar utsläppskraven vid förbränning av flis. Däremot måste de förses med filter vid eldning av halm.
Det tidigare vanligaste systemet för halmeldning var att lyfta in en storbal direkt i pannan. Men den förbränningstekniken klarar inte längre utsläppskraven. Därför finfördelas halmen nu och matas in i förbränningskammaren med skruv, på samma sätt som det görs med pellets eller flis.
– Det beror också lite på de lokala nationella krav som ställs. I Sverige slipper vi undan, men i Danmark måste vi dessutom ha filter på nya halmpannor. I Finland vet jag inte riktigt vilka kraven är.
Faust-pannorna säljs också i Finland, via det Ekenäsbaserade företaget Kardonar. I Kyrkslätt finns till exempel sedan några år installerat en Faust Bio-Flow II panna på en gård som använder både halm och flis för eldningen.
Träbaserade bränslen håller ställningen på gårdsnivå
Ett annat företag på Agromek-mässan var Scanboiler som importerar och säljer pelletspannor av märket Fröling från Österrike. Kunnandet inom förbränningsteknik är högt i Österrike och därför har österrikiska pannor länge haft en stor marknadsandel i Danmark.
Användningen av flis och pellets på gårdsnivå i Danmark är enligt Leif Jakobsen på Scanboiler ingen uppåtgående trend, men den håller ställningarna.
– Stora gårdar och stora egendomar använder fortsättningsvis mycket träbaserade bränslen. De har egen skog och eget virke som de vill och kan utnyttja, säger Jakobsen.
Han konstaterar också att den tidigare så populära halmeldningen nu är på väg tillbaka.
– Du kan inte installera en vanlig halmpanna i dagens läge i Danmark. Utsläppen är för höga. Det kan vara möjligt att få tillstånd till en ny panna om man samtidigt installerar rökgasrenare, men då blir anläggningen dyrare, konstaterar Jakobsen.