Ett 70-tal odlare kom till den bevattningskurs som Ålands Hushållningssällskap i onsdags ordnade i sjöfartsmuseet i Mariehamn. Många uttryckte beröm för innehållet.
- Man kan alltid lära sig nytt, kommenterade en specialodlare.
Föreläsare var Ida Lindell och Patrick Sjöberg från HIR Skåne, som är Skånes hushållningssällskaps rådgivningsbolag. Efter fjolårets torra sommar med åtföljande brist på på foder och ensilage ville inte bara specialodlare utan också många mjölkbönder och köttdjursuppfödare lära sig mer om bevattning.
En mjölkbonde var Leif Hagberg, som i fjol var en av få åländska mjölkbönder som testade bevattning av vall. Nu fick han bekräftelse på att det lönar sig.
– I år ska jag börja vattna vallen redan i början av maj.
Ålands Hushållningssällskaps odlingsrådgivare Dennis Grönroos som varit på studiebesök med Patrick Sjöberg till Tyskland och Österrike sammanfattade dagen med att det gäller att börja vattna tillräckligt tidigt och även vattna regelbundet.
– Och se till näringsbehovet så att växterna får vad de behöver för att bygga upp starka plantor, säger Grönroos.
Kan vara lönsamt också att vattna vall
Ida Lindell berättade att försök i Skåne visat att bevattning av vall lönar sig om vallen inte behöver bära investeringens fasta kostnader.
– Tack vare bevattning och större skörd kan man exempelvis minska arealen vall och i stället satsa mera på något annat.
Men det gäller också att inte bevattna för mycket. Genom att minska bevattningen från 25 till 15 millimeter kan man enligt Lindell i stället öka bevattningen av annat med 70 procent.
Föreläsarna informerade också om bevattningsstrategier för olika grödor och hur man kan hushålla med vattnet. När man en gång satsat på en bevattningsanläggning är det förstås viktigt att den vid behov kan utnyttjas så mycket som möjligt under odlingssäsongen.
Flera byar på Åland saknar sötvatten för bevattning och föreläsarna berättade också om försök att bevattna med havsvatten, som utanför Skånes kust är saltare än på Åland. Bevattning med saltvatten är ingenting som de rekommenderar, men i ett krisläge med torka ger det större skörd att använda saltvatten än att inte vattna alls.
Regn och snö under höst, vinter och vår spolar bort saltavlagringarna i marken. Men överraskande nog är det bättre att använda en större mängd saltvatten därför att saltet då trängs längre ner i marken i stället för att bara samlas i ytskiktet.
En bra planering ökar flexibiliteten
Under dagens behandlades också olika bevattningstekniker. Där konstaterades bland annat att det mesta kommer att vara automatiserat i nästa generations bevattningssystem. Satellitbilder och drönare kan i sin tur hjälpa till att hålla bättre koll på vattnet.
På en direkt fråga förklarade landskapsregeringens finansieringshandläggare Leif Franzell att man nog kan tänka sig att landskapet betalar stöd för att bygga ut befintliga bevattningsanläggningar med datastyrning.
Föreläsarna sammanfattade själva sitt budskap under dagen i fyra rekommendationer:
- Lär känna din jord för att kunna anpassa bevattning och näringstillförseln.
- Fundera över strategier för att bevara vatten i marken.
- Goda tillväxtförhållanden ger bra rotsystem som står emot torkan bättre.
- Prioritera vatten när grödorna är som känsligast.
Allra sist betonade Ida Lindell också vikten av planering.
– Om det blir ett nytt torrt år är det mycket lättare att vara spontan och flexibel ifall man har en plan att utgå ifrån.
Bråttom med tillstånd
Avslutningsvis berättade Leif Franzén om möjligheter till högre stöd för bevattningsanläggningar som sparar vatten och Alexandra de Haas påpekade att Leader Åland kan ge bidrag för att bygga bassänger som minskar näringsutsläpp och även kan användas för bevattning.
Miljöskyddsinspektör Magnus Eriksson från Ålands Hälso- och Miljömyndighet ÅMHM betonade att det redan är bråttom att ta kontakt med dem för odlare som till inkommande sommar behöver granskningar och eventuellt också tillstånd för att ta bevattningsvatten.