Tillfälligt byte av mark med en mjölkgård är åländske specialodlaren Johan Holmqvists knep för att inte alltför ofta behöva odla lök och chipspotatis på samma skiften. Efter fjolårets rekordtorra sommar som halverade gårdens omsättning gör han nu också en storsatsning för att kunna bevattna 44 hektar med näringsrikt lakvatten från en del av sina odlingar.
Det började som en miljösatsning. Med bygget av en sedimenteringsbassäng som samlar upp vatten från åkrarna runtomkring ville han bromsa strömningshastigheten i utfallsdiket för att minska näringsläckaget och miljöbelastningen.
Den miljösatsning blir väldigt förmånlig, eftersom Leader Åland beviljade åttio procent som projektbidrag samtidigt som resterande tjugo procent delvis kan bekostas med eget arbete.
– Men enbart den satsningen skulle ändå inte ha gett något ekonomiskt plus för driften av gården.
Bevattningspumpar drivs med elektricitet
Därför bestämde Johan sig för att i anslutning till sedimenteringsdammen också bygga en bevattningsdamm som är drygt en hektar stor. Dit ska han kan pumpa över det näringsrika urlakningsvattnet för att återanvändas som bevattningsvatten.
– En stor satsning, men jag räknar att den ska betala sig på några år. Det känns fint med ett projekt som är bra både ekonomiskt och miljömässigt.
Budgeten för bevattningsdammen inklusive elpumpar och flyttbar bevattningsramp är 175.000 euro.
För den satsningen har han fått 35 procent som investeringsbidrag av landskapsregeringen. EU-kommissionen godkände nämligen i fjol Ålands ansökan att få höja bidragsprocenten för moderna bevattningsanläggningar från 30 till 35 procent.
Johan Holmqvist är helt säker på att möjligheterna till bevattning kommer att göra stor nytta framöver.
– Den senaste året som det inte behövdes bevattning var 2012, konstaterar han.
I framtiden kan det också bli aktuellt att satsa på solceller eftersom både mangårdsbyggnaden och maskinhallen har stora tak som vetter mot söder.
Försök med rågvete som mellangröda
För ett par tre år sedan tog Johan över släktgården Södergårds i Hammarland Lillbolstad av föräldrarna Bertil och Carin Holmqvist.
Med arrenderade marker medräknade odlar han nu drygt hundra hektar varav över fyrtio hektar finns samlade runt den nyanlagda bevattningsdammen.
Gårdens huvudgrödor är alltså lök och chipspotatis som Johan odlar på cirka trettio hektar. Som mellangröda använder han spannmål och så mycket höstsäd som möjligt för att marken ska vara täckt över vintern.
Det allra senaste är att han testar höstrågvete, vars näringsvärde sägs vara likvärdigt med vete.
– Om rågvetet fungerar på mina marker kan det bli bästa avbrottsgrödan, tror han.
Markbyte skapar nya möjligheter
Johans målsättning är att under en fyraårsperiod odla lök eller potatis högst två år på samma skifte.
Det innebär förstås en stor utmaning eftersom han vill satsa på specialgrödor så mycket som möjligt.
Därför har han för nästa år kommit överens om markbyte med Kristoffer Lundberg, som driver Haga kungsgård i Saltvik med över 300 mjölkande kor.
– Han får odla spannmål på en del av mina marker och jag får odla lök och potatis på nio hektar som han arrenderar här i byn. Det passar oss båda perfekt!
Men Johan Holmqvist påpekar att sådant markbyte grannar emellan ingalunda är något nytt för Södergårds.
– Min far gjorde det tidigare under mer än femton år, men nu blir det första gången jag testar markbyte i större skala.