Nästan tusen hektar mark i olika delar av landet har redan beskogats med hjälp av beskogningsstöd. Beskogningarna kom igång på allvar i år. Mest stöd har sökts för beskogning av tidigare torvproduktionsområden, meddelar Finlands skogscentral.
Markägare har kunnat söka stöd för beskogning sedan mars i fjol. Avsikten med stödet är att utöka skogsarealen och kolsänkorna. Man kan söka beskogningsstöd fram till slutet av 2023.
Finlands skogscentral har fått in ansökningar om beskogningsstöd för sammanlagt över 8.400 hektar mark. Hittills har stöd beviljats för 4 .100 hektar och beskogning genomförts på 970 hektar.
Mest har markägarna sökt stöd för beskogning av tidigare torvproduktionsområden. Stöd har också använts för beskogning av tidigare åkrar på mineralmark och torvmark, samt av andra områden som inte varit i annan användning.
Mätt i areal har mest beskogningsstöd sökts i Norra Österbotten och Södra Österbotten. Antalsmässigt har flest ansökningar gjorts i Norra Savolax.
Handläggningen av stödansökningarna löper bra just nu. Skogscentralen har fattat beslut om nästan alla ansökningar som nu är inne för behandling. Också NTM-centralernas utlåtanden om ansökningarna kommer ganska snabbt.
– Anhopningen av ansökningar som strömmade in när stödformen var ny har nu behandlats, och markägarna får besluten snabbt, säger Jussi Pirkonen, chef för finansiering och granskning vid Finlands skogscentral.
Beskogning kräver noggrann planering
Skogscentralen har varit tvungen att ge avslag på en stor del av ansökningarna om beskogningsstöd. Ansökningar för sammanlagt cirka 3.200 hektar har fått avslag. Den vanligaste orsaken har varit att området som man velat beskoga redan har beskogats naturligt.
De vanligaste orsakerna till negativa utlåtanden av NTM-centralen är att det sökts lantbruksstöd för området efter 2019, att planläggningen sätter begränsningar eller att det tilltänkta beskogningsområdet är landskapsmässigt värdefullt.
Att få till stånd en skog på före detta åkrar eller gamla torvtäkter kräver mycket arbete. På objekt för vilka man fått beskogningsstöd har markägaren tio års underhållsskyldighet för att trygga plantskogens tidiga utveckling.
– Beskogningsarbetet tar inte slut när plantorna är satta i jorden, utan markägaren måste bland annat bekämpa gräs i flera år efter det. Om man inte gör det kommer gräset att växa och kväva plantorna, säger Pirkonen.
Skogscentralen betalar ut beskogningsstöd tre gånger om året, i mars, september och november.