Farmnäringen och jordbruket är speciellt utsatta om det uppstår störningar i vattenförsörjningen. Vem kan transportera vatten vid en kris, vilka alternativ finns var frågor som diskuterades på ett beredskapsseminarium i Nykarleby.
Kommunala representanter och företrädare för pälsnäringen, jordbruket och näringslivet. Alla samlade på en och samma plats vid en unik träff i Nykarleby där olika aktörer satte sig ner och diskuterade beredskapen vid en kris.
Ett ärende som en längre tid varit på tapeten i regionen. Orsaken är att primärnäringarnas beredskap vid exempelvis störningar i vattenförsörjningen inte är den bästa.
– Det finns inga färdiga patentlösningar utan syftet är att vi tillsammans ska söka alternativ på hur vi kan höja beredskapen. Farmnäringen och jordbruket har en framtid i vår region och det här är viktiga frågor som vi nu måste börja diskutera, konstaterade Elli Flén, som fungerade som moderator på seminariet i Stjärnhallen.
LF lyfte nyligen upp det faktum att industrin och primärnäringarna, som är stora konsumenter av vatten, inte är prioriterade om en kris uppstår. Andan i vattenlagen är i stället att konsumenter och bosättning har förtur.
– Näringsidkare som har behov av vatten måste själva se till att det finns reserver på gården. Vi kan inte garantera vattenförsörjningen vid en eventuell kris och det finns inga skilda anslutningsavtal med exempelvis farmer, konstaterar Tony Eklund, vd för Nykarleby Kraftverk Ab.
Stort behov av vatten
I synnerhet under pälsningstider på hösten slukar pälsnäringen enorma mängder vatten, medan jordbruket har en jämnare konsumtion. Men på årsbasis handlar det om hundratals kubikmeter vatten.
Vilka alternativ finns? Räddningsverkets representant berättade att räddningsverket inte får utföra vattentransporter. Det gör inte heller Nykarleby stad som i första hand vid en kris delar ut vatten åt invånarna.
– Kommunens fokus är på människor, medan näringsidkare har ansvar för att trygga sin verksamhet, säger förvaltningsdirektör Tomas Knuts.
Hur ser situationen ut på gårdarna i regionen? Den frågan diskuterades i panelen där annat ÖSP:s viceordförande Niclas Sjöskog ingick. Enligt honom har frågan först på sistone börjat diskuteras inom förbundet.
– Störningar i vattenförsörjningen har sakta kommit upp som ett problem som vi nu har börjat ta itu med. Beredskapen är inte den bästa på gårdarna, men det här är något som vi ska informera medlemmarna om i högre grad. Mer samarbete med pälsnäringen tror jag är ett måste, säger Sjöskog.
Han fick medhåll av Steven Frostdahl, informationschef för Profur.
– Det är också en ny sak för vår näring. För några år sedan började vi lyfta fram problematiken och en del farmer försöker förbereda sig bättre, men det är också en kostnadsfråga för våra medlemmar, säger han.
Kan borra egna brunnar
Sjöskog konstaterade att tiden när vatten kunde tas ur en gårdsbrunn är förbi på grund av att enheterna blivit mycket större. Att borra brunnar är ett alternativ och det kommer att ta många år innan majoriteten av exempelvis mjölkgårdarna har ett sådant reservsystem.
– I dag är det vanligare att nya mjölkgårdar förses med två vattenkällor, den kommunala och en egen brunn. Men det är bara ett fåtal gårdar som har vidtagit sådana här åtgärder, säger han.
Ett alternativ som presenterades på seminariet är att ha en egen vattentank på gården. Här finns flera olika lösningar och ett par pälsfarmare berättade om ett projekt som de har varit med i. På deras farm har det grävts ner en fem kubikmeter stor tank med egen pump.
Just sådana här tankar skulle underlätta vid en akut kris konstaterades under seminariet. Dels finns en beredskap och vattnet kan användas dagtid och fyllas på natten, vilket ger ett bättre vattentryck.
– Systemen kostar, men som exempel kunde flera farmer gå samman och dela på kostnaderna och på köpet höjs beredskapen för flera. Det är också en möjlighet, säger Frostdahl.
Möjlighet till transporter finns
Vid en eventuell störning i vattenförsörjningen kan det bli aktuellt med transport av stora mängder vatten. Tidigare kunde mejerierna transportera vatten i sina tankbilar men det är inte längre möjligt. Däremot framkom att foderproducenten Ab Nyko är en aktör som vid en kris skulle kunna transportera vatten och ha möjlighet att täcka ett ganska stort område i regionen ifråga.
Trots att foderproducenten har en stor kapacitet eftersträvar man i första hand att se till sina egna kunders behov vid en eventuell kris.
– Det är ett enormt behov av vatten som gårdarna i den här regionen har per dygn om en kris skulle uppstå. Nyko kan inte rädda alla utan grundproblemet kvarstår: hur löser vi en kris där primärnäringarna blir utan vatten?
Frågan har i dag inget svar. Sjöskog efterlyser också sunt bondförnuft.
– Skulle hela regionen bli utan vatten vid en kris så måste vi också vara beredda på att ta till akuta lösningar och använda vatten från sjöar och vattendrag. Då kommer kvaliteten i andra hand, säger han.
På seminariet lyftes också upp fram att det är osannolikt att all vattentillgång slås ut samtidigt. I regionen finns också många olika vattentäkter som vid behov kan användas. Behovet av fungerande generatorer vid elavbrott är också viktigt.