Jordbruk Skogsbruk Marknad

Bästa handelslagen i Finland

Analytikerteamet i Osuustoiminta-lehti har gjort företagsanalyser som berör de mest centrala företagen inom kooperationen. KPO och PKO är i topp redan fjärde året i rad.

Av alla 20 handelslag i Finland har KPO från Mellersta Österbotten och PKO från Norra Karelen redan under de senaste fyra åren varit de handelslag som allra mest har ökat sin affärsverksamhet. Toppduon lämnade de övriga handelslagen långt bakom sig.

I Osuustoiminta-lehtis jämförelse av handelslagen var KPO med sina fjolårsresultat det mest framgångsrika handelslaget. KPO kunde öka sin affärsverksamhet på ett berömligt sätt inom alla delområden. KPO har varit bland de två bästa handelslagen redan fyra år i följd. PKO, som hållit tätplatsen fyra år i sträck, kom på silverplats med ytterst knapp marginal, endast en poäng. PKO har nu varit bland de två bästa för sjätte året i följd.

Handelslaget Eekoo från Södra Karelen steg nu till tredje plats. Kampen om fjärde platsen var däremot mycket hård i och med att handelslagen Hämeenmaa, Keula och PeeÄssä stannade på samma antal poäng.

Då handelslagen jämförs bedöms företagen utifrån fem mätare inom affärsverksamheten: de procentuella förändringarna i omsättningen och medlemsantalet, överskottet av affärsverksamheten i relation till balansmedeltalet respektive omsättningen samt handelslagets soliditet.

Varje enskilt handelslag fick poäng för varje delområde på basis av hur bra det klarat sig i jämförelse med de övriga handelslagen. Om handelslaget hörde till den bästa tiondelen (det vill säga de två bästa) fick det tio poäng. Om det hörde till den nästbästa tiondelen fick det nio poäng, och så vidare.

PeeÄssä i bonustoppen

Den bonus som de kooperativa företagen betalade ut ökade märkbart jämfört med året innan, ökningen var nästan 80 miljoner euro. Ökningen av betalda förmåner berodde i huvudsak på att de ömsesidiga bolagens förmåner ökade.

Andelslagen och de ömsesidiga bolagen betalade tillsammans ut totalt 760 miljoner euro i förmåner och bonus till sina medlemmar, dvs. i snitt 116 euro/medlem.

Av alla andelslag betalade handelslagen fortsättningsvis överlägset mest bonus: 334 miljoner euro. Under de senaste åren har handelslaget PeeÄssä i Kuopio varit det handelslag som belönat sina medlemmar allra bäst. De 116.000 ägarkunderna i PeeÄssä fick i genomsnitt 276 euro per medlem i bonus, betalningssättsförmån, andelsränta och återbäring av överskott. PeeÄssä har från år till år uppnått sin topplacering i synnerhet tack vare återbäringen av överskott.

Återbäringen av överskott är en extra bonus till ägarkunderna som betalas på basis av bonusinköpen under hela året. Det är ett bra sätt att belöna ägarna, som bidragit till att företaget uppnått ett gott resultat. PeeÄssä betalade till ägarna ett belopp som motsvarade två procent av de inköp som den enskilda medlemmen gjort i sitt eget regionhandelslag under det senaste året. Återbäringen av överskott uppgick totalt till nästan tio miljoner euro och var över 80 euro per medlem.

Den här gången var handelslaget Keskimaa det handelslag som belönat sina medlemmar näst bäst medan KSO från Kymmene belönat sina medlemmar tredje bäst.

De bästa andelsbankerna

På basis av resultaten för år 2017 steg Pohjois-Hämeen Op tack vare en fusion till första plats inom kategorin stora banker. Näst bäst inom kategorin stora banker var Perhonjokilaakson Op, också den på grund av en fusion, medan Kannuksen Op belade tredje platsen. Inom kategorin små banker intog Siikajoen Op första platsen.

Då Osuustoiminta-lehti har jämfört andelsbankerna har samtliga andelsbanker i Finland (OP, POP) indelats i fyra olika grupper utifrån balansens storlek. De enskilda bankerna tävlade om rangordningen med de banker, vilkas balans var av samma storlek som deras egen. I varje grupp fanns litet under 50 andelsbanker. I jämförelsen ingick allt som allt nästan 200 andelsbanker.

I bankjämförelsen får bankerna poäng utifrån fem olika mätare: omsättningen, de procentuella årliga förändringarna i omsättningen och medlemsantalet, avkastningen på eget kapital (ROA) samt bankens soliditet. Om banken för varje mätares del hört till den bästa tiondelen bland de banker som hör till samma storleksklass har den fått tio poäng. Om banken hört till den nästbästa tiondelen har den fått nio poäng, och så vidare.

Till största delen klarade sig andelsbankerna bra eftersom en stor majoritet av dem (cirka 80 procent) ökade sin omsättning. Nio av tio andelsbanker lyckades även öka sin balans.

Nästan en halv miljard i inkomstskatt

Den inkomstskatt som de kooperativa företagen har betalat under 2000-talet närmar sig redan sju miljarder euro. År 2017 betalade företagen nästan en halv miljard i inkomstskatt. Inkomstskatten förblev på samma nivå som året innan. Under de fyra senaste åren har inkomstskatten varit kring en halv miljard euro varje år.

Osuustoiminta-lehti följer upp storleken på den inkomstskatt cirka 320 traditionella andelslag betalar. År 2017 uppgick inkomstskatten totalt till 479 miljoner euro. Knappt hälften av beloppet betalades av OP Gruppen.

Den näst största inkomstskatten betalades av Metsä Group, som betalade över 100 miljoner euro i inkomstskatt i fjol. Med en inkomstskatt på 65 miljoner euro avancerade S-gruppen till tredje plats och passerade därmed den tidigare trean LähiTapiola, som med en inkomstskatt på 57 miljoner euro förvisades till fjärde plats.

De kooperativa företagens skattefotspår är dock större än enbart inkomstskatten. Exempelvis S-gruppens totala skattefotspår uppgick i fjol till sammanlagt 1,9 miljarder euro då indirekta skatter, förskottsinnehållningar och arbetsgivaravgifter samt förmögenhetsskatter också medtas.

Investeringsandelslagen kommer

Investeringsandelslagen har på ett överraskande sätt utvecklats till en betydande faktor på det kooperativa fältet. Nästan 300.000 finländare är medlemmar i dem. Den sammanlagda koncernbalansen, som ger en bra beskrivning av affärsverksamhetens storlek, överskred senaste år milstolpen en miljard euro, och tillväxten fortsätter, berättar OT-lehti.

Verkställande direktör Perttu Puro definierade i fjol Andelslaget Tradeka som en långsiktig inhemsk ägare, som använder resultatet av sin affärsverksamhet för sina ägares och samhällets bästa. Tradeka, som räknas höra till investeringsandelslagen, är med avseende på lönsamheten i gott skick och ytterst solvent. Andelslaget, som bland annat har introducerat Burger King på den finländska marknaden, har ett marknadsvärde på grovt räknat 450 miljoner euro.

Andelslaget PPO, som ändrat sitt namn till Pohjanmaan Arvo Sijoitusosuuskunta, definierar sig som ett regionalt investerings- och utvecklingsandelslag, som genom sin verksamhet ger sina medlemmar avkastning och livskraft åt regionen. Pohjanmaan Arvo har ett marknadsvärde på 65 miljoner euro.

En regional tyngdpunkt har även Andelslaget KPY, som är den äldsta firman i gruppen, verksamheten inleddes 1883. Den yngsta firman i gruppen är Tradeka, som beräknar sin ålder till jämnt hundra år. KPY:s marknadsvärde är 128 miljoner euro.

Kooperationen sysselsätter många

Sysselsättningen inom hela nationalekonomin var år 2017 cirka 2,5 miljoner personer, en ökning på cirka en procent. Sysselsättningen inom kooperationen var 97.100 personer och ändringen -0,6 procent. Inom livsmedelsindustrin och överraskande nog även i finansbranschen ökade sysselsättningen.

– Det förefaller som om tillväxten i livsmedelsbranschen kommer med en viss fördröjning, men vi har tagit oss upp från den vågdal vi hamnade i för ett par år sedan, skriver ekonomist Yrjö Kotisalo i OT-lehti.

Utöver tillväxten i de traditionella andelslagen och deras dotterbolag sker en positiv tillväxt även i antalet arbetsandelslag och arbetsplatserna i dem. Egenföretagarna klarar sig genom att bilda nätverk. När det gäller det innevarande året är förväntningarna inom kooperationen förhållandevis positiva. Livsmedelsindustrin sysselsätter lika många som förut, liksom även finansbranschen, medan skogen och handeln ökar utbudet på arbetsplatser.

Inom skogsbranschen är de indirekta sysselsättningseffekterna mångfaldiga jämfört med de direkta sysselsättningseffekterna. 

– Sysselsättningen inom skogssektorn kommer att öka eftersom bioekonomin har goda möjligheter, vilket främjar en hållbar utveckling både ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Bioekonomin är det nya Nokia som vi länge saknat, bedömer Kotisalo.

Läs mer i Osuustoiminta-lehti: otlehti.pellervo.fi