Det finns en betydande skillnad mellan Finlands klimatmål och den prognostiserade utvecklingen av utsläpp och kolsänkor, i och med ny forskning om kolbindningen. I den offentliga debatten har det framförts förslag om avverkningsbegränsningar för att uppnå målet. I den utredning som publicerades på skärtorsdagen presenteras tre scenarier, varav ett bygger på en begränsning av marknadsavverkningar till 55 miljoner kubikmeter 2035.
Finland fastställde 2019 ett nationellt mål för koldioxidneutralitet för 2035. För att uppnå målet stiftades en klimatlag som trädde i kraft 2022, och i samband med det beslöts att koldioxidneutralitetsmålet och andra utsläppsminskningsmål utvärderas år 2025.
Detta utvärderingsarbete görs i ett läge där skillnaden mellan Finlands klimatmål och den uppskattade utvecklingen av utsläpp och kolsänkor har ökat, i och med att ny forskning blivit tillgänglig. Samtidigt har det i den offentliga debatten, bland annat av klimatpanelen, vissa beslutsfattare och miljöorganisationer, framförts krav på att begränsa avverkningarna för att uppnå klimatmålen.
– När det gäller att minska avverkningarna så hänvisas det ofta till Finlands klimatlag, LULUCF eller risken för att Finland ska få något slags ekonomiskt straff, böter, från EU, säger SLC:s ordförande Mats Nylund.
Men till exempel Finlands klimatlag bygger på gammal fakta om kolbindningen, fakta som inte längre håller streck.
– Och lagar går förstås att ändra. Dock ser jag det inte som realpolitiskt realistiskt att den här regeringen gör det, säger Nylund.
SLC och dess samarbetspartners har beställt utredningen för att kunna sätta fakta på bordet.
– Vi har med utredningen valt att klä det hela i siffror då vi vill ha ett faktabaserat beslutsfattande. Det här innebär inte att vi ska ge upp de klimatmål vi har utan fortsätta också det arbetet, säger Nylund.
Tre scenarier
Utredningen har genom tre scenarier – tillväxt-, nuläges- och begränsningsscenariot – granskat effekterna på marknadsavverkningar, det vill säga för virke som avverkas för skogsindustri och energiproduktion.
I utredningen presenteras tre scenarier, varav ett bygger på en begränsning av marknadsavverkningar till 55 miljoner kubikmeter 2035.
– Om man begränsar avverkningarna försvinner en mängd arbetsplatser framför allt från det som vi brukar kalla för Skogsfinland, det vill säga östra Finland och det tycker att jag att är det viktigaste att notera med hela utredningen, säger utredningsman Pasi Holm från FCG Finnish Consulting Group.
I nulägesscenariot skulle den uppskattade virkesvolymen från marknadsavverkningar uppgå till 67 miljoner kubikmeter år 2035. I begränsningsscenariot skulle marknadsavverkningarna successivt begränsas genom politiska beslut till 55 miljoner kubikmeter per år.
Enligt nulägesscenariot skulle den offentliga sektorns skatte- och avgiftsintäkter från skogssektorn uppgå till 3,4 miljarder euro år 2035. I begränsningsscenariot skulle de vara 620 miljoner euro lägre.
De totala skatte- och avgiftsintäkterna enligt nulägesscenariot skulle under perioden 2026-2035 uppgå till 29 miljarder euro. Avverkningsnivån skulle enligt begränsningsscenariot leda till en minskning av den offentliga sektorns intäkter med 5,5 miljarder euro under samma period.
I denna utredning består den offentliga sektorns intäkter av skatter och avgifter för löner, moms och kapitalinkomstskatt på virke.
– Vi räknar med nominella eurobelopp, vad pengarna är värda vid den tidpunkten, så gör också Finansministeriet, säger Holm.
Tydliga skillnader
Enligt nulägesscenariot beräknas intäkterna från virkesförsäljningen uppgå till 3,9 miljarder euro per år 2035, medan de i begränsningsscenariot skulle de vara 700 miljoner euro lägre.
För perioden 2026-2035 skulle virkesintäkterna i nulägesscenariot uppgå till totalt 33,0 miljarder euro, medan avverkningsbegränsningarna skulle minska virkesförsäljningsintäkterna med 6,0 miljarder euro.
Antalet årsverken skulle vara 48.300 i nulägesscenariot och minskar med 8.700 i begränsningsscenariot.
– Bortfallet av årsverken har förhållandevis stor betydelse på lokal nivå trots att det inte skulle handla om så hemskt många årsverken och för entreprenörer kan det handla om ett viktigt stödben, säger Holm.
Med nuvarande nivåer skulle skogssektorns lönekostnader uppgå till 5,0 miljarder euro år 2035. I begränsningsscenariot skulle lönesumman minska med 700 miljoner euro.
Under perioden 2026-2035 skulle den totala lönesumman uppgå till 42,5 miljarder euro. I begränsningsscenariot skulle lönesumman vara 7,5 miljarder euro lägre under dessa år. I praktiken är lönesumman summan av de bruttolöner som betalas ut av företagen.
Utredningens tillväxtscenario skulle baseras på årliga marknadsavverkningar om cirka 80 miljoner kubikmeter och skulle ha en positiv ekonomisk inverkan.
Ingen bred tillväxt om skogsindustrin söndras
Trafik- och kommunikationsminister Lulu Ranne, (Sannf) säger att det som Finland framför allt behöver är just tillväxt.
– Vi behöver tillväxt på bred bas, men den får vi inte genom att söndra en gammal traditionell industri som gett Finland tillväxt och välfärd genom årtionden och århundraden, säger hon.
Ranne sager också att det finns utrymme för nya verksamhetsformer och produkter inom skogsgindustrin.
– Det är klart att den traditionella skogsindustrin går att komplettera och bygga på med nya produkter och innovationer, säger hon.
Tino Aalto vid Finlands Sågindustri rf vill inte se begränsningar i avverkningsmängderna.
– Jag påstår att en begränsning av avverkningarna, av alla sektorer inom skogsindustrin, skulle slå hårdast uttryckligen mot sågindustrin, säger han.
Träbyggande har främjats i Finland ända sedan Matti Vanhanens regeringar. Ändå har man i det postmoderna Finland aldrig använt så lite inhemskt virke som under fjolåret, 2024.
– Vi måste på riktigt gå till anno dazumal för att hitta ett år då en mindre mängd inhemskt virke använts för byggande här i landet. På den tiden var Finland ett helt annat land, avslutar han.