Högt uppe på ett berg tronar den nyaste byggnaden på Krämars gård i Ingå. Den sjutton meter höga spannmålstorken är iklädd röd plåt från topp till tå och en av sidorna är täckt med solpaneler som bidrar till gårdens elförsörjning.
Nu när allt är klart kan Nina Långstedt och Mårten Viljanen pusta ut. De har förverkligat den största gemensamma investeringen på gården – ett beslut som kändes hisnande då det begav sig.
– Jag vaknade nog kallsvettig morgonen efter att vi skrivit under kontraktet, skrattar Mårten roat idag.
Nu är det lättare att le. Torken är inkörd, slutgranskad och efter enstaka nybörjarproblem fungerar den nu klanderfritt – förutsatt att Nina och Mårten lär sig ge de rätta kommandona på den digitala skärmen i bottenvåningen.
Ville undvika dåliga kompromisser
För tre år sedan började Nina Långstedt och Mårten Viljanen på allvar fundera på att bygga en ny tork.
Den gamla spannmålstorken på Krämars var från 1967 och lämpade sig dåligt för dagens behov. Den var byggd i en tid då det fanns djur på gården och gårdens odlingsareal var mindre.
En möjlighet hade varit att bygga om och förstora, men Nina och Mårten kom till att de inte ville göra halvbra kompromisser som i slutändan kunde bli lika dyra som en skräddarsydd lösning. I stället beslöt de sig för att satsa stort och bygga en ny tork som ska kunna tjäna gården i många år framöver.
Med tanke på att investeringen är så långsiktig var planeringsarbetet av yttersta vikt. Nina och Mårten ville ha flexibla lösningar som lämnade dörrarna öppna för eventuella förändringar i framtiden, som byte av energikälla eller förändringar i gårdens produktionsinriktning.
– Också placeringen funderade vi mycket på. Vi ville inte låsa möjligheterna för följande generation.
Efter noggrant övervägande föll valet på Mepus pakettork.
– De förstod vad vi ville ha och ansträngde sig för att leverera just det, säger Nina.
För Mårten var det särskilt viktigt att projektet skulle vara en helhet där alla parter tar sitt ansvar för att hålla tidtabeller och överenskommelser.
– Alltför många gånger har man hört att ”torken ska vara färdig till skörd”, men de berättar inte vilket år...
Alla villkor på pränt
Mårten är privatföretagare inom byggnadsbranschen och i sin roll som byggnadsövervakare har han samlat på sig en hel del erfarenhet av diverse byggprojekt. Han kände till fallgropar och visste betydelsen av att ha alla avtal med varenda ett villkor till pappers.
Han var noggrann med att det tydligt antecknades i kontraktet vad som beställdes, vem som hade ansvar för vad – och vilka förseningsräntor som gällde vid eventuella förseningar i leveranser och avklarat jobb.
– Det ledde till att torken blev klar enligt tidtabell och att budgeten höll, säger han nöjt.
Förarbetet i form av grund, stålstomme och infrastruktur gjordes av Nina och Mårten och deras egna entreprenörer. De valde att använda en stålstomme i stället för betong, dels på grund av priset men också för att en stålstomme ger mer flexibilitet med tanke på eventuella omändringar i framtiden.
Själva monteringen gjordes av ett gäng proffsbyggare som specialiserat sig på att bygga just Mepu-torkar. De turnerar runt i de nordeuropeiska länderna och bygger upp torkar på några veckor. Torken på Krämars tog åtta veckor att montera.
– Vi var jättenöjda med dem och firade både vappen och taklagsöl tillsammans med dem, säger Mårten.
Investeringsstöd och räntestödslån
Jordbrukare som bygger tork kan ansöka om investeringsstöd och räntestödslån från NTM-centralen.
Investeringsstödet är 25 procent av kostnaderna eller 30 procent ifall man i ansökan förbinder sig att torka också åt minst en annan odlare.
– Stödsumman beräknas enligt vissa kriterier och i praktiken kan man räkna med att procenten blir kring tio procent av helhetskostnaderna för bygget, säger Mårten Viljanen.
Eftersom en stor del av spannmålstorkarna ute i byarna har många år på nacken kan man anta att behovet av torkningstjänster ökar.
Också Nina och Mårten har beaktat det i sin planering. Det finns kapacitet att torka också åt andra odlare.
Smidiga lösningar
Nina och Mårten är särskilt nöjda över beslutet att bygga torken med möjlighet till genomkörning. Tippfickan är placerad mitt i genomkörningen vilket gör det smidigt att fylla torken.
Särskilt Mårten är fascinerad av det splitternya digitala system som styr funktionerna i torken. Under projektets gång fick de chansen att delta i ett pilotprojekt med en av Mepus samarbetspartners i Sverige. Företaget utvecklar ett nytt molnbaserat styrsystem och Nina och Mårten får vara delaktiga genom att testa olika funktioner och komma med förändrings- och förbättringsförslag.
– Endast fantasin sätter gränser för vilka funktioner man kan programmera in, myser Mårten.
Den moderna tekniken underlättar givetvis arbetet på gården när många av funktionerna sköts med digitala kommandon. Förenklat kan man säga att det enda bonden behöver göra i torken under skördetid är att hålla tippfickan fylld. Resten sköter programmet. Går något på tok skickar programmet alarm till telefonen.
Det nya styrsystemet ska ännu gå ett steg vidare genom att optimera energieffekten. Programmet ska kunna effektivera energiförbrukningen under själva torkningsprocessen utgående från den data som matas in i programmet. Temperaturer och hastigheter kan justeras automatiskt utgående från vad som torkas och under vilka omständigheter.
Hann före pandemin slog till
Så här med facit i hand var tidpunkten för bygget också rätt. Pandemin har påverkat byggbranschen både i frågan om leveranssvårigheter och materialkostnader.
– Lyckligtvis hann vi göra upp kontrakten innan byggkostnaderna började skena iväg, säger Nina Långstedt.
Hon ryser lite vid tanken på storleken av investeringen i förhållande till lönsamheten inom jordbruket. Samtidigt tänker hon att det är investering för framtiden som möjliggör jordbruk på gården också i framtiden.
– Den här branschen är svår att förutsäga, men som jordbrukare har man väl ändå alltid en positiv förväntan på framtiden.
– Det kan alltid bli bättre i nästa år.
