Argentina har som första land i världen beviljat odlingstillstånd för ett genmodifierat vete. Till skillnad från gensaxen har den torkresistenta vetesorten HB4 utvecklats med klassisk GMO-teknik. Detta kan medföra problem för exporten.
Landets nationella råd för vetenskap och teknologi informerade om nyheten senaste vecka i huvudstaden Buenos Aires. Sorten har utvecklats under ett femtonårigt samarbete mellan det privata bioteknikföretaget Bioceres och forskare vid det statliga universitetet UNL.
De argentinska forskarna använder en HaHB4-gen som härstammar från en solros. Den hör till en grupp gener som påverkar växtens stressreaktioner. Därmed kompenserar plantan extrema miljöeffekter som exempelvis vattenbrist.
Enligt Bioceres fångar HB4-vetet mer kol i marken än konventionella sorter. Den större hektarskörden bidrar till att minska det ekologiska fotavtrycket. Miljöfördelarna är många, hävdar Bioceres VD Federico Trucco i ett pressmeddelande.
I fältförsök har HB4 under torra år presterat en avkastning som i medeltal är 20 procent högre än motsvarande konventionella vetesorter. Till skillnad från gensaxen har det nya supervetet utvecklats med hjälp av klassisk genteknik (GMO).
Kan slå mot exporten
Den argentinska tillståndsmyndigheten Senasa har därför dröjt med tillståndsgivningen. Experterna har nu fastställt att vetet inte medför några risker för varken människor, djur eller miljön. GMO-vetet har inga nackdelar, jämfört med konventionella sorter.
Den största risken är exporten. Argentina är världens fjärde största exportör av vete. Under fjolåret exporterade Argentina nästan hälften av sin veteproduktion på 11,3 miljoner ton till Brasilien. Andra viktiga exportmarknader är Indonesien, Chile och Kenya.
De argentinska veteodlarna har visat ett stort intresse för den nya vetesorten, men branschen är samtidigt skeptisk. Odlarna är imponerade över den massiva avkastningen och experterna försäkrar att vetet inte avviker från konventionella sorter.
Producenterna ser emellertid stora risker för kontaminering av konventionella och GMO-fria vetepartier på de globala exportmarknaderna. Argentinas rykte som pålitlig leverans av högklassigt vete riskerar att skadas om GMO-föroreningar skulle påträffas.
De statliga myndigheterna kommenterar tillståndet för HB4 i försiktiga ordalag. Förutsättningen för en kommersiell lansering är ett godkännande i Brasilien, som är Argentinas viktigaste exportmarknad för vete, heter det från regeringshåll i Buenos Aires.
Separationen har sina risker
Argentinas nationella institut för utsäde poängterar att inget annat land i världen ännu har godkänt GMO-vete. Anledningen är bristande acceptans hos de utländska konsumenterna. Separationen av GMO-vete från konventionell vara är problematisk.
Ett brasilianskt importtillstånd är i sig ingen garanti för exporten, påpekar skeptikerna. Ingenting garanterar att utländska kvarnar, bagerier och konsumenter skulle acceptera en GMO-sort. Eventuellt måste vetet avyttras till nedsatt pris.
Erfarenheterna ute i världen förskräcker. För tre år sedan stoppade Japan ett stort parti exportvete från Kanada efter ett fynd av GMO-rester. Resterna härstammade från ett gammal kanadensisk försöksodling med GMO-vete.
GMO-vete odlades på flera områden i både Kanada och USA i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. Vetet i det kontaminerade partiet hade odlats långt från de tidigare försöksområdena.
Föroreningar från GMO-försök var länge ett stort problem både i Kanada och USA, där genmodifierade vetesorter testades under 1990-talet. De argentinska veteodlarna vill inte riskera samma fel.
Bioceres marknadsför sedan tidigare en torktolerant HB4-soja, som för fyra år sedan godkändes för odling i Argentina. Tillståndsprocesserna i flera andra länder har avslutats med framgång. Sorten ska bland annat odlas i Brasilien, Paraguay och USA.