Den intelligenta, sociala och uppfinningsrika finska geten har hittat sin plats i många människors hjärtan. Det är en seg och frisk lantras, som har mycket att ge både som mjölkproducent på yrkesmässiga gårdar och som ett intressant hobbydjur. Intresset för självhushållning har också ökat intresset för att hålla getter.
Föreningen Maatiainen – Det lantliga kulturarvet ry har valt den finska geten till årets lantrasdjur för att lyfta fram dess unika egenskaper.
Den finska geten är en ras som anpassat sig väl till de karga förhållandena i norr. Rasen är släkt med de andra nordiska ursprungsraserna av getter. Det har funnits getter i Finland redan i tusentals år, men då mjölkkorna blev vanligare och industrialiseringen framskred på 1800-talet sjönk den finländska getstammen kraftigt. Intresset för getter har emellertid väckts på nytt.
Finländsk get används mest till mjölkproduktion. Av mjölken görs ost, men också kosmetik. Som mjölkproducent ger geten mjölk väldigt länge. En get kan mjölka flera år i sträck efter att fått killingar – en laktationsperiod på tre år är normal, men även fem år är möjligt.
Dessutom är de finska getterna långlivade och hållbara. Det finns 15-åriga getter som ännu producerar mjölk. Getmjölk är hälsosam och passar även åt sådana personer som inte klarar komjölk.
Den finska geten är mycket fruktsam, getterna blir lätt dräktiga och i bockarnas sädesvätska finns det rentav hälften mer spermier än för andra raser. Mängden finska getter har de senaste åren hållits stabil, men den minimala mängden släktlinjer bland bockarna är ett hot.
Det finns lite över 5.000 finska getter i vårt land. Man har aktivt försökt föröka upp sällsynta bocklinjer och Naturresursinstitutets genresursprojekt har samlat in sädesvätska från bockarna. Den viktigaste åtgärden för att bevara rasens livskraft är få uppfödarna att göra mångsidiga val då bockarnas släktlinjer väljs ut.
Finska getter hålls både på gårdar som producerar getmjölk yrkesmässigt (ungefär hälften av djuren) och som hobbydjur. Det går ofta att hålla getter för mjölkproduktion på sådana gårdar, där det inte är möjligt att hålla mjölkkor. Färgskalan för de finska getterna är bred och det finns både getter som har horn och sådana som är naturligt kulliga. Såväl hongetterna som bockarna har ett kännspakt skägg under hakan.