Årets Agromek blev succé
– betydligt fler besökare än 2022

Agromek som är Nordeuropas största lantbruksmässa lockade i slutet av november 43.197 besökare till danska Herning, vilket är åtta procent mer än 2022. De 556 utställarna visade upp ett stort utbud av produkter och lösningar inom bland annat växtodling, jordbruksmaskiner och utrustning till djurstallar.

Några stora omvälvande nyheter visades inte upp på mässan, men det fanns många lösningar också kan vara intressanta för den finländska jordbrukaren.

En utmaning för de danska åkrarna är den tunga spridningsutrustningen för svämgödsel. Trots stora däckdimensioner kan ekipagen på över 50 ton orsaka rejäl markpackning och körskador.

Danska Agrometer säger sig ha en lösning på problemet med sina självgående gödselspridare utan tank. Gödseln pumpas istället till spridaren via en matarslang från ett mellanlager vid åkerkanten.

Jakob Thisgaard från Agrometer berättar att företagets maskiner står för 15 procent av svämspridningen i Danmark och är helt dominerande inom segmentet med matarslangar. Största delen av flytgödseln, 80 procent, sprids ändå med traktordragna eller självgående tankvagnar.

På mässan visade Agrometer bland annat upp den självgående spridaren SDS 8000 som är försedd med en bom med släpslangar och en imponerande arbetsbredd på 36 meter. Trots att ekipaget är betydligt lättare än tankförsedda gödselspridare blir totalvikten ändå 28 ton.

Behandla mastit med laser

Ett av de företag som fick pris för innovativa lösningar på Agromek är Neeo Bovis som utvecklat en metod för att behandla juverinflammation med laser. På det viset kan användningen av antibiotika minskas på mjölkgårdarna och karenstiderna för antibiotikamjölk försvinner.

Metoden utgår från medicinsk lågeffekts laserbehandling som redan länge använts också för människor. Bolaget har utvecklat en egen apparatur som lämpar sig för behandling av kor, berättar Magnus Timmermann på Neeo Bovis.

Laserljuset tränger djupt in i juvrets vävnad, ända in till varje enskild cell. Enligt bolaget utnyttjar cellerna energin från laserljuset och aktiverar kon naturliga reparationsmekanismer.

Behandlingen sägs också vara behaglig för kon och kan ge smärtlindring.

AI hittar ogräs från drönarbilder

Ett företag som är i framkant vad beträffar utnyttjandet av AI och maskininlärning inom växtskydd är Akson Robotics. Bolaget har utvecklat programmet Crop-Up som kan känna igen ogräs från drönarbilder och skapa styrfiler till växtskyddssprutor för att applicera exakta doser växtskyddsmedel där ogräsen finns.

– Man laddar upp en bild från vilken drönare som helst till vårt dataprogram och på samma sätt som vi människor kan hitta ogräs på bilderna så kan algoritmerna också göra det, berättar Albert Olesen vid företaget.

Då programmet kartlagt förekomsten av ogräs så gör systemet en sprutkarta, där det till exempel definieras vilka bomsegment på sprutan som behöver användas på olika ställen av skiftet. Därefter kan användaren justera sprutkartan och bestämma vilka sprutdoser som skall användas var på skiftet.

Till sist görs sprutkartan om till en styrfil för växtskyddssprutan. Enligt Olesen kan Crop-Up lagra filerna i sådant format som passar till de flesta terminaler på moderna växtskyddssprutor.

Största utmaningen är att få tillräckligt med data för att kunna träna programmet att känna igen olika ogräs. Akson Robotics har i år samarbetat med rådgivningsorganisationerna i Danmark och har på så vis fått drönarbilder från 6.000 hektar åker att träna datamodellerna med.

Materialet är hittills inriktat på korn och vete och träningen handlar nu om att lära algoritmerna särskilja olika grupper av ogräs från den odlade grödan. Ogräsen kan kategoriseras till exempel som rotogräs som tistlar, gräsartade ogräs och örtartade ogräs.

Lägre vätskeflöde i innerkurvan

Ett företag som är ett steg längre fram i precisionsodlingskedjan jämfört med Crop-Up är Ag Leader. Det amerikanska bolaget har utrustning bland annat för positionsbaserad styrning av arbetsredskap.

Ag Leaders utrustning kan ta in styrfiler från många olika leverantörer, berättar Mats Salg som säljer Ag Leaders produkter i Danmark och Sverige. Exempelvis Yara och DataVäxt har program som kan göra styrfiler för ytgödsling och de kan användas av Ag Leaders utrustning.

Mats Salg berättar att man vid själva spridningen ännu kan justera givan direkt på skärmen, till exempel om man märker det grott dåligt på någon fläck kan man enkelt medan man kör dra ner gödselmängden där.

Med hjälp av AG Leaders RightSpot system som kan eftermonteras på växtskyddssprutor regleras varje munstycke separat genom pulsstyrning. Till exempel vid vändningar kompenserar systemet automatiskt sprutmängden så att den bomdel som tar innerkurva får lägre vätskeflöde, medan ytterkurvan får högre flöde. På det vis hålls dosen per hektar alltid lika.

Ag Leader skryter också med att deras terminaler har så stor display att man klarar sig med en skärm i hytten. AG:s system skall vara kompatibla med så många leverantörer att det inte är nödvändigt med flera skärmar.

Rensa bort rotogräs och spillpotatis

På mässan fanns också ogräskultivatorn Kvick-Finn, som är bekant för många finländska eko-odlare. Den har nu fått en konkurrent genom Frejma Root-Up som är en dansk maskin för mekanisk ogräsbekämpning.

Enligt Peter Andersen vid Frejma är fokus för Root-Up att bekämpa rotogräs, men den kan också användas till att plocka bort till exempel spillpotatis, mindre stenar eller plastrester från täckodling från åkern.

– De huvudsakliga kundgrupperna är till exempel grönsaksodlingar eller andra som odlar mer värdefulla grödor. Man får en helt ren åker för odlingen med vår maskin. Det är kanske en lite väl häftig maskin för att användas bara på vanliga spannmålsfält, berättar Andersen.

På samma sätt som Kvick-Finn har Frejmas fyra meters maskin en rotor som kastar upp rötter och stenar i luften. Men Root-Up lägger sedan upp materialet på en sållmatta som skiljer bort jorden.

Ogräsrötterna och det övriga oönskade materialet kan sedan läggas i sträng eller i direkt i en släpvagn efter maskinen.

Tallriksharv utan styva axlar

Bland jordbearbetningsmaskinerna visade Dalbo upp en något annorlunda tallriksharv kallad Powerchain. Det speciella med Powerchain är att tallrikarna inte sitter på en axel, utan är sammankopplade som en lång kedja med lagren i ändan av kedjan.

På mässan visades den nya 12 meters versionen upp, som har 199 tallrikar och kräver en traktor med minst 340 hästkrafter. Harven skall klara körhastigheter upp till 15 kilometer i timmen.

Ukraina hade också en avdelning på Agromek, där sex olika företag visade upp sina produkter. Det handlade om växtodlingsmaskiner från harvar och kultivatorer till växtskyddssprutor.

Diana Yarova från Elvorti, som tillverkar bland annat kultivatorer, berättar att produktionen är i gång för fullt trots kriget. Hon skulle gärna se samarbete också med återförsäljare och jordbrukare i norra Europa.