Forskningen visar att arbetsrelaterad utmattning ökar förekomsten av andra fysiska ock psykiska problem och ökar risken för arbetsförmåga, vilket leder till försämrad livskvalitet och nedsatt förmåga att klara arbetet. Trots att det har gjorts mycket forskning om arbetsrelaterad utmattning är det fortfarande svårt att upptäcka tillståndet i tid.
Inom ramen för ett nytt forskningsprojekt vid Arbetshälsoinstitutet testas en ny metod för bedömning av arbetsrelaterad utmattning. Syftet är att utveckla gränsvärden som kan användas inom företagshälsovården och på arbetsplatserna för att fastställa allvarliga tillstånd av arbetsutmattning och upptäcka varningstecken på arbetsutmattning.
Målet är att ge uppdaterade och mer tillförlitliga svar på frågan om hur många finländare som lider av arbetsutmattning.
– Trots att det har gjorts tusentals undersökningar om arbetsrelaterad utmattning är fortfarande många praktiska frågor obesvarade. I Finland finns det till exempel inga kliniskt fastställda gränsvärden för arbetsrelaterad utmattning som skulle hjälpa både arbetstagare och chefer att i tid upptäcka varningstecken på arbetsutmattning, säger forskarprofessor Jari Hakanen vid Arbetshälsoinstitutet.
Arbetsrelaterad utmattning är resultatet av en långvarig upplevelse av obalans mellan arbetsinsatser och arbetsersättningar (bland annat inkomster, duglighet och uppskattning), vilket innebär en påfrestning som ger upphov till utmattande trötthet och andra symtom på arbetsutmattning.
– Många av dem som drabbats av arbetsutmattning berättar om en ihållande trötthet, att arbetet inte längre kändes meningsfullt och att de inte längre klarade att koncentrera sig eller komma ihåg saker. Också känsloreaktioner som gråt eller ilska är typiska och kan vara överraskande också för personen själv, säger Hakanen.
Ny metod testas
Inom forskningsprojektet "Flexibla arbetstagare i ett föränderligt arbetsliv" testas en ny metod för bedömning av arbetsrelaterad utmattning. I metoden beaktar man fyra symtom som enligt nuvarande uppfattning är kännetecknande för arbetsrelaterad utmattning – upplevelsen av kronisk trötthet, psykisk distans till arbetet och försämrad kognitiv och emotionell kontroll.
Projektet tar fram gränsvärden som kan användas inom företagshälsovården och på arbetsplatserna för att fastställa allvarliga tillstånd av arbetsutmattning och upptäcka varningstecken på arbetsutmattning. Målet är också att ge uppdaterade och mer tillförlitliga svar på frågan om hur många finländare som lider av arbetsutmattning.
– Vår målsättning är att utveckla en ”trafikljusmodell” som gör det möjligt att i ett tidigt skede upptäcka varningstecken på arbetsrelaterad utmattning och fastställa tillstånd av långt framskriden arbetsutmattning, säger forskare Janne Kaltiainen vid Arbetshälsoinstitutet.
I projektet "Flexibla arbetstagare i ett föränderligt arbetsliv" använder man sig av ett representativt urval av finländare i yrkesaktiv ålder för att utreda förekomsten av arbetsrelaterad utmattning, arbetsengagemang och arbetsnarkomani i Finland. Projektet samordnas av Arbetshälsoinstitutet och inbegriper en longitudinell uppföljningsstudie där de medverkande instanserna – A-lehdet, Fujitsu, IBM, Ilmarinen, Kuopio stad, NCC, Snellman och Wipak – företräder olika branscher och yrkesgrupper på ett mångsidigt sätt.
I projektet fastställs även så kallade kliniska gränsvärden för arbetsrelaterad utmattning, vilket gör det möjligt att för första gången bedöma förekomsten av arbetsutmattning i Finland på ett bättre sätt än med hjälp av enkätbaserade data. Som samarbetspartner i detta arbete fungerar Työterveyshuolto Heltti Oy. Projektet finansieras av Arbetarskyddsfonden, Arbetshälsoinstitutet och Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma.