Med EU:s avskogningsförordning som rubrik berättade SLC:s skogsombudsman Anders Portin på Ålands skogsvårdsförenings årsmöte intressanta saker om Amazonas urskog och växtodling på den tropiska savannen Cerraton och hur Brasiliens motsvarighet till Naturresursinstitutet (Luke) på femtio år har förvandlat det multikulturella landet från u-land till ett medelklassamhälle helt utan rasism.
Portin erkände förstås att han seglade under falsk flagg, men konstaterade att det just då inte fanns så mycket nytt att berätta om EU:s avskogningsprojekt.
– Men vi lever i spännande tider. Många stora frågetecken hänger i luften. Före den 30 december måste det bli klart om EU-parlamentet, kommissionen och rådet kan enas om de ändringar som parlamentet gjort i sista stund. Det är verkligt viktigt att tillämpningen av förordningen skjuts upp så att den inte träder i kraft nu genast, betonade Portin.
Han konstaterade att avskogningsförordningen egentligen kommit till för att stoppa skogsskövling i Asien, Västafrika och Brasilien.
– Men på grund av världshandelsorganisationen WTO måste EU förstås ställa samma krav på sina medlemsländer att virket inte kommer från produktionskedjor som bidrar till avskogning.
Växtförädling höjde levnadsstandarden
De ändringar som EU-parlamentet godkände under hösten är bra för Finland, som då skulle hänföras till en ny fjärde riskklass för länder som inte har någon risk för avskogning.
Nu har kommissionen också gett riktlinjer att det är tillåtet att fälla träd där djurstallar ska byggas samt att röjning av gamla betesmarker inte räknas som avskogning.
Tack vare ett besök i Brasilien och urskogen Amazonas, eller Amazonias som Portin fick lära sig att den kallas av lokalbefolkningen, kunde han därför berätta att åttio procent av den för hela världen väldigt viktiga urskogen finns kvar och ”bara” tjugo procent har förstörts.
Av Brasiliens odlingsmarker på den tropiska savannen Cerraton återstår däremot endast tjugo procent, men ändå har organisationen EMBRAPA, som är landets motsvarighet till finländska Naturresursinstitutet (Luke), sedan 1973 lyckats förvandla Brasilien från ett u-land till ett medelklassamhälle med en befolkning som är en blandning av många olika raser och där det enligt Portin inte alls förekommer någon rasism.
Cerraton-området består av näringsfattig och delvis rent av giftig mark, men genom växtförädling har man lyckats anpassa bland annat soja, majs och raps till landets klimat.
– Och nu står vete i tur för det som kallas tropikalisering av odlingsväxter, berättade Portin.
I efterhand har det blivit klart att kaffepriset nu rusar i höjden på grund av svåra väderförhållanden både i Brasilien och Vietnam som också är en stor producent.
Nya skogssiffror med i lönsamhetsutredning
Under styrelseordföranden Johan Mörns ledning klarades höstmötets formaliteter utan vidlyftiga diskussioner. I förbifarten nämnde Mörn också att styrelsen dagen före uppvaktat verksamhetsledaren Torbjörn Björkman, som firat vad som i högtidligare sammanhang brukar kallas livets middagshöjd.
Budgeten för 2025 som godkändes utan höjning av medlemsavgiften balanserar på 453.000 euro för skogsvården och 252.000 euro för arbetstjänster som plantskogsröjning, plantering och markberedning.
I verksamhetsplanen betonas att föreningen ska främja lönsamheten hos medlemmarnas skogsbruk och främja ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar användning av skogarna.
Föreningen ska också utöka marknadsföringen, sammanföra olika intressenter inom skogsnäringen och samarbeta kring det frivilliga åländska skogsskyddet.
Resultaten från skogsvårdsföreningens tidigare utredning om Lönsamt och klimatsmart åländskt skogsbruk ska följas upp.
– Det handlar om levande siffror och när vi fått resultaten från årets skogstaxering ska de tas med i utredningen, påpekade Björkman.
Motorsågskurs för skogskvinnor
Skogsvårdsföreningens höstmöte hölls senare samma kväll som ÅPF:s höstmöte och när skogsfolket samlades blev publiken betydligt större.
Trots att Emilia Ekström tillsammans med Niklas Eriksson omvaldes i skogsvårdsföreningens styrelse var det ändå en mansdominerad tillställning. Men i publiken fanns också kommunikationsbyråchefen Pernilla Weckman, som startat en informell klubb för kvinnliga skogsägare.
Kvinnorna började med ett besök hos Mickelsö plantskola i Vårdö och gruppen har nu vuxit till 57 medlemmar. I år har skogsvårdsföreningen också med Robert Hellgrén som kurskoordinator ordnat en motorsågskurs för kvinnorna.
Rundtur på Stornäset
Snart ska skogskvinnorna också träffa landskapets Fastighetsverks skogsfackmän Mikael Berglund och Ray Holmlund.
– Vi har erbjudit åt oss att guida på Stornäsets naturreservat, där mesta fokusen ligger på att vi bedriver skogsbruk inom ett naturreservat. Som lite kuriosa finns där också ett av Finlands främsta bokbestånd samt ett lärkbestånd och ett askbestånd som tyvärr är döende, berättar Berglund.
På Stornäset finns dessutom flera natur- och skogsstigar.
– Att upprätthålla stigarna där vi genom skyltning sprider kunskap om naturreservaten och fornminnesområden är en annan viktig del av vår verksamhet, förklarar Mikael Berglund som tidigare jobbat många år som instruktör för Ålands skogsvårdsförening.