Vi ser fram emot utveckling, men går man över till något nytt måste det finnas alternativ. Det gör det inte i dag. Så kommenterar Närpes Grönsakers vd Tomas Lindfors EU:s planer på nya regler för att minska förpackningsavfall.
EU och medlemsländerna vill minska förpackningsavfallet och på sikt gå in för gemensamma regler för hanteringen. Det innebär i praktiken att medlemsländerna måste minska användningen av plast, öka återvinningen och stärka den cirkulära ekonomin.
Ett direktiv som får konsekvenser för alla verksamheter som är beroende av förpackning på olika sätt. Ett företag som skulle drabbas av stora förändringar är andelslaget Närpes Grönsaker, som årligen förpackar stora mängder grönsaker.
– Skulle vi bli tvungna att börja använda nya typer av förpackningar blir våra produkter dyrare. Det sker en utveckling av nya förpackningsprodukter, men det går inte bara över en natt att helt ersätta plasten. I dag är alternativen som finns på marknaden ännu för dyra, säger Tomas Lindfors, vd för Närpes Grönsaker (NG)
Direktivet har varit på agendan i flera år och kommer inte som en nyhet för aktörerna i livsmedelsbranschen. Packeriet ifråga har anställt en person, som delvis har till uppgift att följa utvecklingen inom förpackningsbranschen.
– Vi har ett stort intresse av att hitta nya alternativ och det kommer nya typer av bland annat cellulosafilm som i framtiden kan ersätta plastfilm. För oss är det av största vikt att vi även i framtiden kan bibehålla kvaliteten och skydda våra produkter från yttre aktivitet och säkerställa att hållbarheten är lika lång som med plast.
– Men ett tillräckligt bra alternativ som kan ersätta plast finns inte i dag tyvärr, konstaterar han.
Tiden är knapp
Fram till 2040 är målet inom EU att minska förpackningarna med 15 procent. Men enligt överenskommelsen borde vissa engångsformat av plast förbjudas helt från början av 2030. Det gäller bland annat förpackningar för obearbetad färsk frukt och grönsaker.
– Det pratas om en övergångsperiod på ett och ett halvt år om direktivet blir verklighet. Det är ganska kort tid för att förändra hela förpackningsindustrin inom EU.
Förpackningsbranschen behöver seriösa alternativ om det ska kunna ske en förändring i praktiken.
– Vi kan inte bli påtvingade ett direktiv samtidigt som det inte finns något som kan ersätta det gamla systemet. Det är det sämsta som kan hända, utan helheten måste avgöra så att vi får en så bra lösning som möjligt.
Det han syftar på är att direktivet inte leder till att matsvinnet ökar. Just nu finns det uppenbar risk för att det sker tvärtom, vilket forskning från Naturresursinstitutet Luke visar.
– Enligt deras siffror är ett ökat matsvinn på 1-2 procent ett större problem än om man fortsättningsvis har en skyddsfilm av plast på gurka. Får direktivet sådana konsekvenser för exempelvis gurka ska det inte gälla för den produkten.
Enligt Finlands Förpackningsåtervinning RINKI Ab:s tolkningar ska direktivet inte heller gälla förpackningar under 1,5 kilo.
– Allt under det ska alltså vara befriat från förpackningsdirektivet som gäller frukt och grön, säger Lindfors.
Ser fram emot utveckling
Tomas Lindfors poängterar att varken NG eller den finska livsmedelsindustrin är emot att användningen av en del förpackningsmaterial minskar.
– Men en förändring får inte vara kontraproduktiv och skapa mer problem än den motverkar. Jag har varit inom livsmedelsbranschen i snart trettio år och under den tiden har det skett stora förändringar. Förpackningsanvändningen har minskat betydligt på 10-15 år.
Lindfors betonar vikten av fortsatt forskning för att på sikt ta fram nya naturenliga örpackningar som på sikt kan ersätta plast. Han tycker också det är märkligt att en stor del av förpackningsplasten som återanvänds i Finland ändå bara förbränns.
– Det är en stor problematik i Finland och inom hela EU, för att inte tala om hela världen, säger han.
Enligt Lindfors har Finland redan en relativt bra process för återvinning av plast. Han tänker närmast på pantsystemet med flaskor, vilket även miljöminister Kai Mykkänen lyft fram som ett väldigt lyckat system, men det omfattar exempelvis inte de plastbägare som NG använder för sina pärltomater.
– Våra plastbägare är gjorda av återvunnet PET-material, alltså av exakt samma material som vanliga läskedrycker som kan återvinnas. Men som lagstiftningen ser ut får inte våra bägare vara med i samma retursystem utan det gäller enbart dryckesförpackningar, förklarar han.
Han har tagit upp frågan bland annat med miljöministeriets miljöråd.
– Vi har en tekniskt färdig lösning för retursystemet och våra bägare kunde tas med, men just nu saknas kanske den politiska viljan.