Dsc06600
Landskapsforstmästare Mikael Sandvik håller i trådarna för att bygga upp en digital databas över de åländska skogarna. Redan till nästa sommar ska det finnas ny åländsk skogsdata i publiceringsbar form, men slutmålet är att skogsägarna senare ska få redigeringsrättigheter för att öka nyttan och användningen av den åländska skogsportalen.
Tema

Ålands storsatsar
på digital skogsportal

Landskapsregeringens skogsbruksbyrå har beviljats medel från Europeiska jordbruksfonden och det åländska landsbygdsutvecklingsprogrammet för ett projekt kring insamling och publicering av skogsdata.

Projektet består av två delar, där det första steget är att samla in skogsdata genom fjärranalysbaserad inventering och där den andra delen handlar om att utveckla en digital portal för publicering av skogsdata. Projektet pågår till juni 2025 och den totala budgeten uppskattas till 500.000 euro exklusive skogsbruksbyråns eget arbete.

Lantmäteriverket planerar att nu i sommar laserskanna och flygfotografera fasta Åland samt delar av skärgårdskommunerna Föglö och Vårdö. Materialet från skanningen och flygfotograferingen utgör underlag för att framställa ny skogsdata, men för att konvertera materialet från skanningen till användbar skogsdata måste materialet tolkas samt kalibreras genom referensmätningar i fält.

För de delar av östra skärgården som inte skannas i år måste alternativa inventeringsmetoder användas. Slutresultatet ska lagras i en databas med uppgifter om bland annat skogsbestånd, marktyp och läge. Uppgifterna kan sedan samköras med annan geografisk information, exempelvis olika typer av miljödata.

Upphandling påbörjad

Landskapsregeringen har redan inlett upphandlingen av tolkning och framställning av skogsdata eftersom arbetet bör utföras i anslutning till laserskanningen. Upphandlingens värde beräknas överstiga EU:s tröskelvärde för offentlig upphandling och genomförs därför som en öppen EU-upphandling. Målsättningen är att få fram ny skogsdata i publiceringsbar form till sommaren 2023.

Landskapsforstmästare Mikael Sandvik, som är skogsbruksbyråns chef, säger att mycket har hänt sedan 2013 då befintlig data över de åländska skogarna samlades in. Förutom de avverkningar och skötselåtgärder som utförts, drabbades Åland som känt mycket hårt av stormen Alfrida den 2 januari 2019 då över 1,1 miljoner kubikmeter virke fälldes eller skadades. Det var ungefär fem gånger mer än de årliga avverkningarna före stormen.

Efter stormfällningarna har angreppen av granbarkborre blivit omfattande, vilket medfört att avverkningsnivåerna på Åland fortsättningsvis varit ovanligt höga.

Portal för åländsk data 

Landskapsregeringen har enligt Sandvik ett mycket gott samarbete med Finlands skogscentral och har genom ett avtal tillgång till datatjänsten MinSkog.fi för publicering av skogsdata.

Det finns ändå behov av en anpassad digital tjänst för skogsbruket på Åland, eftersom skogscentralens tjänst är utvecklad efter finländsk lagstiftning och organisationsstruktur och det är komplicerat att göra speciella anpassningar för Åland, bland annat publicering av biotoper och fornminnen.

Det har inte heller varit möjligt att utföra åländska myndighetsärenden som exempelvis avverkningsanmälningar och stödansökningar i portalen.

– Eftersom skogscentralen för närvarande förnyar MinSkog.fi och det i dagsläget är oklart om åländsk skogsdata ska kunna hanteras i portalen, måste landskapsregeringen samtidigt titta på alternativa lösningar, förklarar Sandvik.

Förutsättning för miljöcertifiering

En heltäckande GIS-baserad skogsdata utgör grunden för utvecklingen av en skogsbaserad bioekonomi och ett hållbart skogsbruk. Den möjliggör en effektiv och ståndortsanpassad planering av åtgärder där hänsyn tas till miljön.

– Fjärranalysbaserad skogsdata utgör även grunden för ett klimatanpassat skogsbruk, analyser kring klimateffekter och skogens roll som kolsänka, betonar Sandvik.

I projektplanen hänvisas också till de två certifieringssystemen PEFC och FSC som nu tillämpas inom det åländska skogsbruket.

Alla skogsägare som är medlemmar i Ålands skogsvårdsförening är gruppcertifierade enligt PEFC-systemet, som kräver att skogsägaren har skogsdata på beståndsnivå till sitt förfogande för att kunna fastställa målen för sitt skogsbruk och för att kunna planera och utföra skogsåtgärder.

– Tillgången till aktuell skogsdata är således en förutsättning för att det åländska skogsbruket ska kunna vara miljöcertifierat, framhåller Sandvik.

Skogsportalen ger helhetsbild

Målsättningen är att Skogsportalen ska ge en helhetsbild av de åländska skogarna och hjälpa landskapsregeringen att stimulera skogsbruket genom att påvisa avverkningsmöjligheter och skötselbehov samt beakta miljö- och kulturobjekt i skogen.

– Samtidigt kan man effektivisera hanteringen av skogsärenden och underlätta rådgivning, beslutsfattande och en hållbarare planering samt skötseln av såväl privata som offentligt ägda skogar. Med hjälp av GPS-positionering kan Skogsportalen också bli ett verktyg som kan användas och redigeras i fältmiljö.

Via portalen bör skogsägarna på sikt kunna kommunicera direkt med myndigheterna, men uppkopplingen bör enligt landskapsregeringen ske så att endast den egna fastighetens skogs- och miljöåtgärder syns.

Eftersom en egen skogsportal är ett stort och kostnadskrävande projekt avser landskapsregeringen inte att redan från början skapa en komplett portal. Det första steget är att nå ut till skogsägarna med uppgifter om skogstillgångar, skötselbehov och naturvårdsdata.

– Landskapsregeringen har inte de resurser som krävs för att skapa alla de tekniska lösningar som finns i andra portaler. I stället är avsikten att förenkla innehållet så långt det går. Bedömningen är ändå att nyttan med en åländsk digital skogskarttjänst är större än nackdelarna.

Senare ska skogsportalen också kunna utvecklas gentemot exempelvis skogsvårdsföreningen, skogsföretag, försäkringsbolag och mäklare samt ge möjlighet att direkt till landskapsregeringen lämna in exempelvis förnyelseplaner, avverkningsanmälningar och stödansökningar.

En annan utmaning är vilka rättigheter skogsägarna bör få i portalen.

– Ett system med endast läsrättigheter förenklar systemet så att portalen snabbare kan tas i bruk. På sikt bör målsättningen ändå vara att också ge skogsägarna redigeringsrättigheter vilket ökar nyttan och användningen av portalen, säger Mikael Sandvik.