Landskapsregeringens lagberedning har fått uppdraget att ta fram en kompletterande lagstiftning kring märkning av produkter som förpackats på Åland och som innehåller kött, mjölk eller då mjölk ingår som ingrediens i mejeriprodukter.
De nya bestämmelserna bygger på EU-regler. Motsvarande krav om märkning av livsmedelsetiketterna gäller redan på fastlandet. När ändringen träder i kraft på Åland måste livsmedelsföretagarna komplettera sina livsmedelsetiketter genom att skriva ut från vilket land köttet kommer samt var det är slaktat.
Beslutet att ställa krav på ursprungsmärkning togs av närings- och miljöminister Jesper Josefsson på föredragning av veterinär Maria Borgström. Borgström blev i juni fråntagen rätten att fungera som föredragande. Social- och miljöavdelningens dåvarande avdelningschef Bengt Michelsson ansåg att hon visade prov på bristande omdöme när hon hävdade att landskapsregeringens beslut om vetenskapligt laxfiske var olagligt.
Men den nya avdelningschefen Otto Ilmonen som tillträdde den 1 oktober och har prövotid till den 31 mars 2025 har låtit Borgström få tillbaka rätten att fungera som föredragande.
Märka fiskens ursprung också på restauranger?
Maria Borgström berättar att det också finns en politisk vilja att märka ursprung på fiskprodukter som serveras på åländska restauranger.
– Nu får landskapsregeringen se vidare på hur detta kan lösas lagtekniskt, förklarar hon.
Ålands landsbygdsutvecklare Lena Brenner tycker generellt att lagstiftning om ursprungsmärkning är bra för att undvika att konsumenten vilseleds.
– Och inom projektet ”Smakturism på Åland”, där Högskolan är projektägare, kommer vi att titta närmare på definitionen av ”Axgan” och hur det kan användas för produkter som tillverkas på Åland. Projektledare för detta är Jenni Laapotti, berättar Brenner.