Torkan och de rekordvarma sommarmånaderna har gjort att speciellt vårspannmålen ser dålig ut på Åland.
Hushållningssällskapets växtodlingsrådgivare Joachim Regårdh räknar med att 75 procent av spannmålsarealen ”i varierande grad ger sämre skörd än normalt”.
– Resterande 25 procent ger nästan normal skörd, men någon toppskörd blir det inte, konstaterar han.
Det är framför allt höstspannmålen som klarat sig ganska bra. Däremot ser det betydligt sämre ut för det som såddes i våras när det regnade ovanligt mycket på Åland.
– Många sådde i våras när marken var för blöt så att jorden packades för hårt. När marken är packad får växterna svårare att ta upp fukt ur marken när torkan slår till, förklarar Regårdh.
Växtföljden viktig för lucker mark
Hushållningssällskapets specialodlingsrådgivare Dennis Grönroos, som främst jobbar med lök- och potatisodlingen, menar att det nu är dags att börja räkna på lönsamheten för att bevattna spannmål på motsvarande sätt som man nu i sommar testat effekterna av vallbevattning.
Grönroos känner till att det exempelvis i Salo-trakten i Egentliga Finland finns odlare som gjort försök med att bevattna också spannmålsfält.
Många åländska specialodlare med inriktning på potatis och lök har skaffat sig bevattningsmöjligheter och har därför åtminstone i teorin möjlighet att också vattna spannmål som mellangröda.
– Men tillgången på vatten är den begränsande faktorn, påpekar Grönroos.
Han betonar också växtföljdens betydelse för vattenhushållningen.
– När marken är lucker tar växterna bättre upp vatten än på packade åkrar.
”Bedrövligt” med vårsäden
Specialodlaren Jonas Lundberg som är ordförande för Ålands Potatisodlarförening och medlem i Ålands Producentförbunds spannmålsutskott odlar spannmål på cirka hundra hektar utöver specialgrödorna potatis och lök.
I vintras byggde han en bevattningsdamm, men vattnet har under sommaren inte räckt till för att också bevattna spannmålen.
– Jag har precis kommit igång med tröskningen, men speciellt för vårsädens del ser det bedrövligt ut på många håll. För höstsäden som klarade övervintringen bra ser det lite bättre ut, kommenterade Lundberg förra veckan.
Det har kastats fram förslag om att spannmålsodlingen borde satsa på sorter som bättre tål hetta, men enligt Lundberg är det ingen enkel ekvation när man borde ha sädesslag som både ska klara nordisk vinter och mellaneuropeisk värme.
Ändå bättre än väntat
Fredrik Söderlund som föder upp tjurar i Jomalaby hade redan förra veckan tröskat flera av sina skiften.
– Egentligen verkar det hittills helt okej. Inte är det bra, men lite bättre än väntat med tanke på den torra sommaren och hur åkrarna sett ut på många ställen. Höstsäden ser bättre ut, men också där är kärnorna små.
Söderlunds bedömning är att hans spannmålsskörd i år bara kommer att vara cirka 60-70 procent av normal skörd.
300 ton råg första veckan
Ab Lantbruk som köper upp all den konventionellt odlade åländska spannmål som inte säljs direkt mellan gårdar öppnade sin tork vid Färjsundet de sista dagarna i juli.
I slutet på förra veckan hade torken tagit emot cirka 300 ton råg.
– Inte ser det riktigt dåligt ut för höstsädens del, kommenterar torkens föreståndare Börje Karlsson.
Han räknar med att det totalt ska komma in ungefär 1.500 ton råg, men vill inte spekulera närmare om vilka totala mängder spannmål som torken får ta emot under hösten.
– Det varierar så mycket från år till år. Inte bara beroende på skördeutfallet utan också på priserna och vilka arealer som odlas.