Den nya CAP-strategiplanen och senarelagda utbetalningar av stöd befaras medföra likviditetsproblem också för många åländska gårdar.
– Men från den förra programperioden finns det pengar kvar som kan fördelas ända till 2025, berättade landskapsagronom Sölve Högman som är chef för landskapsregeringens jordbruksbyrå.
Landskapsagronom Sölve Högman och programansvariga Leila Lindström vid jordbruksbyrån presenterade CAP-planen för perioden 2023-2027 under ÅPF:s höstmöte förra fredagen.
Tidigare hade Åland ett eget Landsbygdsutvecklingsprogram, men från årsskiftet blir landskapet en del av den nationella finländska planen. Syftet är nu att hela jordbrukspolitiken ska bli grönare och mer resultatinriktad.
I det program som EU-kommissionen godkände den 31 augusti i år betonas kopplingen mellan odling och förädling. Där påpekas också att livsmedelsproduktionen ska hålla hög klass beträffande miljöarbete och djurhänsyn samt värna om naturlandskapet.
– Vi ska satsa på innovativa lösningar som utvecklar mot ökad hållbarhet och förbättrad lönsamhet och har också strävat efter enklare lösningar, påpekade Högman.
Mera pengar för utbildning
I det åländska programmet för de kommande fem åren finns totalt 42,2 miljoner euro varav 15,4 miljoner är finansierat av EU.
För arealstöd finns 23,7 miljoner, strukturstöd 9,7 miljoner, kunskapsutveckling 0,2 miljoner, Leader 1,3 miljoner och för tekniskt stöd 0,9 miljoner euro.
Spjälkar man upp åtgärderna närmare handlar det bland annat om miljöersättningar för 8,1 miljoner euro, för ekologisk produktion blir ersättningen 3,5 miljoner, för djurens välfärd 2,7 miljoner och 17,8 miljoner euro reserveras för kompensationsersättningar (LFA).
För konkurrenskraftsinvesteringar inom lantbruksföretag reserveras exempelvis 6 miljoner för investeringar i bevattning samt för energiproduktion och effektivisering. Dessutom finns 2 miljoner för ökad livsmedelsförädling.
I planen finns också 1 miljon euro som startstöd för unga lantbrukare samt 150.000 euro för utbildning och 50.000 euro för rådgivningstjänster.
– På Åland har intresset för rådgivning inte varit lika stort som på fastlandet. Därför har vi i stället höjt stödet för utbildning som varit mera populärt hos oss, förklarade Sölve Högman.
Pressar likviditeten
Det nya programmet tas etappvis i bruk från årsskiftet, men i praktiken kommer exempelvis djurstöden först under vårvintern. Projektstöden öppnar för ansökan i början av april medan arealstödet som vanligt ansöks senast i mitten av juni.
Sölve Högman konstaterade att det kommer att bli problem med likviditeten på många gårdar när tidtabellen för utbetalningen av stöden förskjuts med 2 till 6 månader beroende på åtgärd.
En positiv nyhet är dock att Åland i det gamla programmet har pengar kvar som kan delas ut till och med 2025.
– Men under den nya programperioden kommer vi att behöva en väldigt lång framförhållning när alla beslut ska informeras och förankras i Finlands övervakningskommitté.
Den nya CAP-strategiplanen omfattar både inkomststöden (Pelare I) som hör till rikets behörighet och stöden för landsbygdsutveckling (Pelare II) som är åländskt kompetensområde.
Leila Lindström poängterade att detaljerna i de åtgärdsförslag som hon presenterade på mötet grundar sig på ett utkast som fortfarande är under bearbetning.
– Förslaget har ännu inte varit ute på remiss så innehållet kan ändra.
Enligt förslaget till areal- och djurbaserade åtgärder blir LFA-delen 217 euro per hektar upp till 100 hektar vilket är 5 euro lägre än nu. Mellan 100 och 150 hektar sjunker stödet till 90 procent och sedan till 80 procent om arealen överstiger 150 hektar.
Ingen nationell husdjursförhöjning betalas.
För att få miljöersättning kan man med början den 1 maj 2023 göra femåriga avtal om gårdsomfattande miljöåtaganden, anläggande av gräsbevuxna skyddszoner, naturbetesskötsel och riktade skötselåtgärder på naturbeten. Dessutom finns de möjlighet till ettåriga åtaganden om uppfödning av ursprungsraser dit ålandsfåret hör.
Miljöersättningen kompenserar inkomstbortfall och ger möjlighet till ersättning för extrakostnader i samband med miljöåtaganden. Det finns också en ”morot” som innebär att en transaktionskostnad kan ersättas med maximalt 20 procent.
Fem dagars utbildning
Inom gårdsomfattande miljöåtaganden föreslås flera nyheter. En sådan är att det krävs en miljö- och klimatplan som görs en gång under femårsperioden och en annan att det krävs en dags miljö- och klimatutbildning per år eller totalt 5 dagar under åtagandeperioden.
Där erbjuds av landskapsregeringen godkänd utbildning via nätet där man kan välja mellan fem moduler som handlar om 1) kolbindning i åkermark och markens bördighet, 2) minskning av växthusgasutsläppen och anpassning till klimatförändringen, 3) främjande av jordbruksnaturens mångfald, 4) vattenskyddet på gårdsbruksenheten och 5) metoder för integrerad bekämpning.
Bland andra nyheter kan nämnas att det en gång under en femårsperiod krävs omfattande jordanalyser från minst tre olika basskiften och att det vid odling av markförbättrande växter och saneringsväxter föregående år måste ha funnits en ettårig produktionsgröda på skiftet.
För att främja cirkulär ekonomi införs en ny åtgärd som kan sökas både av husdjursgårdar och växtodlingsgårdar. Där finns de två alternativen att antingen använda placerande eller nedmyllande utrustning för spridning av flytande gödselpreparat eller att sprida organiskt material med minst 20 procent torrsubstans.
Syftet är att öka användningen av naturgödsel och annat organiskt material. För att få stödet måste en växtodlingsgård kunna visa upp kvitto på det inköpta materialet.