Skador som fridlysta fåglar förorsakar jordbruket kan snabbt stiga till kännbara belopp, i tillägg till den förargelse som förorsakas bonden. Schweiziska forskare försöker lösa problemet med artificiell intelligens (AI).
Är det möjligt att överlista problematiska kråkfåglar i fält med hjälp av kameror, ljudsignaler och artificiell intelligens? Det frågar sig forskare vid det schweiziska teknologiska institutet Agroscope.
Forskarna testar för närvarande en möjligast effektiv metod att förhindra skador på jordbruksgrödor, förorsakade av kråkor, råkor och besläktade fåglar. Majs och solros är särskilt eftertraktade av de luftburna rövarna.
Kråkfåglar är kända för sin skarpa intelligens, som är svår att överlista. De vänjer sig snabbt vid fågelskrämmor, falska, stoppade kråkfigurer, ballonger och liknande utrustning. Försök med avskräckande ljudeffekter har likaså mestadels en kortvarig effekt.
Kråkfåglar är läraktiga
Det schweiziska företaget Agroscope testar en ny teknologi som är baserad på artificiell intelligens. Eftersom fåglar snabbt vänjer sig vid akustisk avskräckning, har teknikerna skruvat ned akustiken till ett minimum som möjliggör plötsliga överraskningsmoment.
Modellen har utvecklats med hjälp av smart teknik som kombineras med kråkfåglarnas läraktighet. Vi måste hitta ett sätt att överträffa deras förmåga att anpassa sig, framhåller forskaren Thomas Anken vid Smart Technologies in Agriculture Research Station.
De första prototyperna till nya superskrämmor utvecklas som bäst av Agroscope. De smarta skrämmorna är utrustade med automatisk fågeldetektering och en akustisk skrämseleffekt som slår på då fåglar kommer i närheten.
Tekniken testas redan och förbättras kontinuerligt på varierande platser i Schweiz. Den egentliga utvecklingen av ett intelligent och därmed anpassningsbart kommersiellt system ska påbörjas 2026 som en del av det så kallade ETHIC-projektet.
ETHIC-projektet (utforskning av tekniker, studier av habitatmekanismer och bidrag från artificiell intelligens för att optimera kråkfåglars förflyttning i jordbruksmiljöer) ska enligt planerna pågå i fem år.
Statlig finansiering
Projektet utvecklas inom universitetet i Neuchâtel och finansieras av den federala schweiziska jordbruksstyrelsen och koordineras av Agroscope (Alice Baux).
Projektet involverar olika forskningsområden och institutioner utanför Schweiz gränser.
Forskarna utvecklar och framställer de erforderliga skrämseleffekterna med hjälp av artificiell intelligens. Därmed kan skrämseleffekterna möjligast effektivt anpassas till arter som ska bekämpas i respektive användningsområden.
I en jämförande etologisk studie identifieras varningsläten från olika arter av kråkfåglar i varierande geografiska områden. Forskarna jämför dem med ett slags lokala ”dialekter” och deras habituering ska analyseras.
Förutom dessa åtgärder undersöks andra metoder för smart avskräckning av fåglar, såsom behandling av frön, kamouflage av huvudgröda och olika typer av fågelskrämmor. Målet är att utveckla optimala system för växtskydd i nysådda växtkulturer.