Jordbruk
Aland Lundberg 2 Webben
Kristoffer Lundberg hade redan hunnit skörda alla sina åkrar med ärter och spannmålsblandningar när bilden togs den fjärde augusti. I bakgrunden ladugårdarna som han låtit bygga sedan han 2012 tecknade kontrakt med Ålands landskapsregering om arrendering av Haga kungsgård för 25 år.
Jordbruk Tema

Ärter sätter piff på
kungsgårdens meny

TEXT: Rolf-Lennart Witting

witting@aland.net

FOTO: Rolf-Lennart Witting

Inblandning av ärter och andra proteingrödor i spannmål som blir djurfoder har mjölkproducenten Kristoffer Lundberg, 33, i Saltvik på Åland sysslat med i många år. Ändå ser han spannmålen och proteingrödorna mest som ett nödvändigt ont för mjölkproduktionen.

– Vallen är trots allt mjölkbesättningens viktigaste proteinkälla. Men spannmålsodling med inblandning av andra grödor behövs för att bryta mönstret eftersom en vall inte bör odlas mer än tre år och helst kanske bara ett par år i följd, säger han.

Med hjälp av fjorton anställda driver Kristoffer Lundberg Haga Kungsgård Mjölk Ab med över 400 mjölkande kor. Kungsgården och dess cirka sjuttio hektar odlingsmarker arrenderar han av Ålands landskapsregering. Dessutom bedriver han foderproduktion på cirka 430 hektar mark som han arrenderar runt om på Åland.

Han har också köpt och arrenderat cirka 260 hektar naturbeten för kvigor och sinkor.

Ärter bromsar ogräs

I år tar Lundberg för första gången fyra ensilageskördar från totalt cirka 300 hektar vall. Som proteingrödor odlar han bland annat åkerböna och fodermajs.

– Majsen är tacksam för att den kan odlas flera år i rad på samma skifte eftersom den inte har några växtföljdssjukdomar som infekterar marken.

Odlingen av foderspannmål där han blandar in proteingrödor som ärter och klöver medför dubbelarbete eftersom gödslingen med konstgödsel måste göras separat före insådden.

Sådden sker sedan med exempelvis ärter som fånggröda, spannmål av olika slag slag samt gräsfrön.

– Ärterna är bra eftersom den växer ganska tätt så att ogräset inte kommer upp så lätt.

Aland Lundberg 1 Webben
– De här axen är ännu för fuktiga att tröska, konstaterar Kristoffer Lundberg, när han inspekterade ett skifte med vårvete förra veckan.

Lättsmält foder

Näringsvärdet testas i stort sett för allt foder som gården producerar.

Lundberg anlitar rådgivare från Sverige och han tycker att D-värdet som i Finland används som ett mått för fodrets kvalitet ger en alltför enkel bild.

– Det är väldigt komplicerat med utfodringen. Jag tycker att det är viktigt med rätt andel fibrer och ett lättsmält foder så att djuren äter mycket av det. Vi blandar också in halm och tillsätter helsäd och majs för att få rätt balans i fodret.

När en vall ska brytas är det enligt Lundbergs erfarenhet bra att första gången så skiftet på hösten med enbart spannmål.

– Följande år kan man sen också blanda in någon proteingröda i spannmålen.

Arrendemarker över hela Åland

Trots över 500 kalvar, kvigor och mjölkkor är Haga gård ingalunda självförsörjande på gödsel. Konstgödsel används för odlingen av spannmål och fånggrödor och vete till foder köper han av Veronica Wahlsberg i grannbyn Näs.

Med cirka nittio procent av alla sina odlingsmarker arrenderade är det givet att Haga kungsgård har sina odlingsmarker utspridda över hela fasta Åland. Lundberg anses också av många trissa upp de åländska arrendepriserna.

Själv vill han inte hålla med om den beskrivningen.

– Jag måste ju se till att mina djur får mat. Och om man tycker att jag bjuder högt så beror det på att jag ibland tvingas betala lite mer än någon annan har lovat.

Aland Lundberg 3 Webben
Kvigor och sinkor betar på ett fält intill ladugården, men det smakar extra att också få mumsa på ensilage från årets tredje vallskörd.

Två bolag och 14 anställda

Via sina två företag Haga Kungsgård Mjölk Ab och KL Lantbruksservice Ab basar Kristoffer Lundberg över fjorton anställda. Nio av dem är från Åland, en från finländska fastlandet och fyra från Ukraina.

– Duktiga medarbetare allihop. Även de två ukrainarna med den kortaste anställningstiden verkar trivas bra. De har redan bott på Åland ett par år så coronapandemin och problemen med tillgången på utländsk säsongsarbetskraft har inte berört mig.

Om någon är sjuk eller när det annars behövs hoppar Kristoffer gärna in och kör själv någon av maskinerna. Givetvis handlar jobbet för hans del framför allt om arbetsledning och planering.

Det gäller exempelvis att bestämma när kor ska tas ut i sin och vilka sjuka djur som det kan löna sig att satsa på och vilka som ska skickas till slakt.

– Mjölkningen startar klockan fem på morgonen och ibland dyker det då också upp problem som gör att personalen genast behöver kontakta mig.

Några nybyggnadsplaner för att kunna förstora den nuvarande djurbesättningen har Hagas mjölkbonde däremot inte.

– Fortfarande finns det mycket som inom de nuvarande ramarna kan finslipas och göras bättre.