Ärtarealen har ökat betydligt till den här säsongen. Vad är det som gör att man vill odla ärter igen? LF besökte Anders Wasström på Broby gård i Snappertuna i Raseborg.
Anders Wasström odlar ärter på cirka tjugo hektar. Han är ingen nybörjare på ärtodling utan har under årens lopp växlat mellan ärter och bondbönor.
– Någon av de här två har man gärna som ett komplement till spannmålsodling. Men under de senaste åren har jag ändå haft mer negativa erfarenheter, närmast gällande skördenivån, med bondböna och därför föredrar jag nu ärter, säger han.
På ärterna kommer Wasström rätt ofta upp till hektarskördar på några tusen kilo, ibland rent av fyratusen. Tröskningen kan ändå vara utmanande.
– Ibland får man nog kämpa, men dagens sorter är rätt bra, de hålls i regel stående, säger han.
Förfruktsvärdet hos ärter är betydande och enligt Wasström kan man utan vidare räkna med 1.000 kilo till på en höstveteskörd om man odlat ärter på skiftet året innan och inte stråsäd.
Ointresset för oljeväxter inverkar också
Oljeväxterna har också varit särskilt svårodlade under de senaste åren. Priset har inte varit särskilt bra och dessutom har det funnits rikligt med skadegörare.
– Säkert är ointresset för oljeväxter en sak som drivit upp intresset för ärtodlingen. Dessutom har ju fodertillverkare och andra uttryckligen efterlyst ärter, allt hjälper till, säger Wasström.
Men Wasström har förstås ibland också mindre positiva erfarenheter av ärter. I år har ungefär hälften av arealen fått för mycket vatten. Trakten drabbades av några väldigt kraftiga regn under början av juli månad.
– Man ser ju tydligt att beståndet är ordentligt gult. Sedan är nog inte heller dräneringen på skiftet så bra som den kunde vara. Men där dräneringsrören går ser man ändå avbrott i det gula. Ärterna ska inte heller ha hur mycket vatten som helst, säger han.
Wasström säljer sina ärter som avsalugröda till Hankkija eller någon annan aktuell uppköpare.
