Mg 0430
Mustäpplen ska vara icke-oxiderande, ha en kraftfull arom och bra balans mellan socker och syra, medan cideräpplen ska vara bittersöta. Egenskaper som saknas i dagens svenskförädlade äpplen. FOTO: Nina Colliander-Nyman
Jordbruk Tema

Äppelsorter för must och cider
ska tas fram av svenska forskare

En nyhet inom den svenska äppelförädlingen är satsningen på must- och cideräpplen inom SLU Grogrund – Centrum för växtförädling av livsmedelsgrödor.

Mustproducenterna vill ha icke-oxiderande äppelsorter för att få en ljus och vacker must på naturlig väg, utan tillsatser. Samtidigt ska äpplena ha en kraftfull arom och en bra och naturlig balans mellan socker och syra.

Ciderproducenterna vill å sin sida ha bittersöta äpplen för att kunna tillverka en torr och välsmakande cider. Men dagens dessertäpplen innehåller inte tillräckligt med bitterämnen (fenoler) och har ofta för hög syrahalt för att passa till ciderproduktion.

– Dessa egenskaper finns inte hos dagens svenskförädlade äpplen, säger Kimmo Rumpunen, ansvarig för den svenska äppelförädlingen vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.

– De flesta utländska cideräppelsorter är sjukdomsbenägna och mognar för sent för att kunna odlas i Sverige, och vi behöver därför nya svenska klimatanpassade sorter, fortsätter Kimmo Rumpunen.

Framtidens äpple

För att lyckas med målsättningen, både vad gäller must- och cideräpplen, men även framtidens äpplen för direkt konsumtion, behövs en effektivisering av förädlingen. Till detta bidrar även forskaren Larisa Gustavsson.

– Vi vill tillvarata de allra bästa egenskaperna och sammanfoga dem i framtidens äpple. För att lyckas med detta behöver vi hållbara förädlingsmetoder, moderna tekniker samt tillgång till bra äppelmaterial, säger Larisa Gustavsson.

Förädling av svenska äpplen för framtidens konsumenter samt svenska äpplen för must- och ciderproduktion är aktuella frågor inom SLU Grogrund.

– Vi har under hösten 2018 satsat pengar på två delprojekt inom programmet Framtidens äpple. Det ena projektet syftar till att förädla fram svenska äpplen som är särskilt lämpade för must- och cidertillverkning. Det andra syftar till att via genomiskt detektivarbete hitta egenskaper och metoder för att accelerera framtagandet av nya äpplesorter som passar den svenska konsumenten. Båda projekten utförs av akademi och näringsliv i samverkan, säger professor Eva Johansson, programchef för SLU Grogrund.

Tidskrävande process

Äpple är den frukt som odlas allra mest i Sverige i dag, cirka 25.000 ton om året, enligt Jordbruksverket. Det är också en av de frukter som ligger i topp vad gäller konsumtion, med 12,3 kilo färska frukter per person, också dessa siffror från Jordbruksverket.

Att förädla äpple är en tidskrävande process, och framgången med äppelsorten Frida, som bland annat användes till Nobelmiddagen, är ett resultat av ett långvarigt och ihärdigt förädlingsarbete, lett av professor emerita Hilde Nybom vid SLU, verksam på SLU:s försöksgård Balsgård utanför Kristianstad.

I samband med starten av SLU Grogrund lades den strategiska planen för Framtidens Äpple som syftar till en fortsatt framgångsrik äppelförädling i Sverige för att kunna tillhandahålla svenska äpplen för konsumenter i butik, för must- och ciderproducenter samt äppelträd för hemträdgårdar och yrkesodlare i hela landet.