Familjen Granlids anrika äppelodling i åländska skärgårdskommunen Vårdö lägger nu sista handen vid sin miljösatsning på en våtmark som ska främja den biologiska mångfalden.
Våtmarken blir till nytta för änder och andra fåglar och en ögonfröjd för bybor och turister som åker längs landsvägen som passerar äppelodlingen. Dessutom kan den fungera som en extra reservoar för bevattning av bland annat årets nyplanterade äppelträd.
– Ännu ska vi vi så in slänterna med olika växter, berättade Maria Granlid när vi kring midsommarhelgen besökte odlingen.
Tillsammans med maken Vesa Koivisto och deras två söner driver hon sedan 1995 äppelodlingen som 1943 anlades av Marias farfar Carl Granlid. Han var en av de tidigaste pionjärerna för den kommersiella äppelodlingen, som i fjol för första gången passerade mjölken som det åländska lantbrukets största inkomstkälla.
Snart är det också dags för nytt generationsskifte så att sönerna Carl och Ville Koivisto blir den fjärde generationen äppelodlare på gården.
Leader-pengar för finansieringen
Den kombinerade våtmarken och fågelsjön är en satsning på drygt 40.000 euro. Ca 80 procent betalas av bidrag från Lokalkraft Leader Åland tack vare pengar från EU och Ålands landskapsregering.
Villkoren för bidragspengarna kan uppfattas som generösa eftersom också eget arbete berättigar till stöd.
– Fast för själva grävningen anlitade vi nog en utomstående entreprenör. Grävmaskinsföraren tyckte till och med att våtmarken var ett extra roligt arbete jämfört med deras vanliga grävjobbet, säger Maria.
- Men nog tog det ändå bort en viss arbetstid från äppelodlingen med att övervaka grävningen och säga hur vi ville ha det, konstaterar Vesa.
Torrläggning gynnar mikrolivet i fågelsjön
Våtmarkens utformning har bestämts av familjemedlemmarna utgående från ett förslag av Leader Ålands miljöprojektlots Kristoffer Rancken som besökte odlingen i slutet av april i fjol.
Den nya fågelsjön rymmer ca 5.000 kubikmeter vatten som samlas upp från ett 60-70 hektar avrinningsområde som består av både skog och åkermark med specialodlingar. Vattendjupet varierar mellan 20 centimeter och 2,5 meter.
– Våtmarken är konstruerad så att vattnet cirkulerar i bassängen för att näringsämnen sedimenteras på bottnen innan vattnet rinner vidare ut mot havet, förklarar Ville Koivisto.
Tanken är att våtmarken ska torrläggas med fem-tio års mellanrum för att rensa bort det näringsrika bottenslammet. Samtidigt stimuleras produktionen av växter och småkryp som utgör fåglarnas föda.
Nyplanteringar varje år
Grävmassorna som beräknas till ca 10.000 kubikmeter marknivån i den låglänta odlingen. Dessutom har man täckdikat ett utfallsdike som tidigare delade upp markskiftet så att det var ganska svårt att köra med maskinerna.
I direkt anslutning till våtmarken har familjemedlemmarna i år planterat en del av de nya äppelträd som ingår i årets förnyelse på totalt 5.000 träd.
Nyplanteringarna gäller både tidiga och senare äppelsorter.
– Man vill blanda olika äppelsorter för att då ett jämnt arbetsflöde under plockningssäsongen, förklarar Calle Koivisto.
Nyplanteringarna och vintermånadernas stora arbete med att beskära gårdens 60.000 äppelträd sköter familjemedlemmarna själva. För plockningen och sorteringen som pågår från slutet av augusti till mitten av oktober tar man in 16 anställda från främst Lettland.
Sedan flera år bor många lettländare just i Vårdö, där till och med skärgårdskommunens butik Vårdö Handels Ab nu drivs av två systrar från Lettland.
– Och som det ser ut nu har vi inga inga problem med att få tillräckligt många äppelplockare till hösten. De flesta har redan flera år jobbat hos oss.
Snabb tillväxt efter nyplanteringarna
Också de nya äppelträd som planterats i år skulle kunna ge sina första äpplen redan i höst.
– Men det vill man inte, säger Vesa och plockar behändigt bort äppelblom medan vi pratar.
Förklaringen är att man vill att de nya trädens växtkraft ska koncentreras till att så fort som möjligt nå trädets optimala och slutliga höjd. Självklart är nyplanteringarna så kallade svagstammade träd. Då kan man plantera tätare och i bästa fall få skördar på över 20 ton äppel per hektar.
På hösten täcker äpplena det mesta av träden.
– Man vill ju producera äpplen och inte ved, kommenterar Vesa.
Mekanisk bekämpning vid exakt rätt tidpunkt
Ännu är det för tidigt att sia om årets äppelskörd, men Vesa Koivisto höjer ett varnande finger för rönnbärsmalen, som inte på fler år åsamkat större skador i de åländska äppelodlingarna.
– Men i år har det varit dåligt med rönnbärsblom och då är risken större att rönnbärsmalen ger sig på äppelträd.
Under högsommaren är ogräsbekämpningen ytterst viktig också för äppelodlare. För Granlids kräver det arbete utöver det vanliga eftersom de sedan länge bekämpar nästan enbart mekaniskt.
- Då gäller det verkligen att vara uppmärksam och göra arbetet vid exakt rätt tidpunkt. Annars får man ganska säkert göra jobbet på nytt, säger Calle.
Senare i sommar när äppelträden satt kart behöver man också gå igenom odlingarna för att plocka bort överloppskart som inte fallit till marken.
Också det är en sak som kräver erfarenhet och det rätta handlaget.
– Det är lätt hänt att man plockar bort fel kart. Helst ska man ta bort karten längst bak i klungan där solen ändå inte kommer åt.
Samarbete kring syrefattig lagring
Till skillnad från de flesta åländska odlarna säljer Granlids sina äpplen själva vid sidan om producentägda andelslaget Ålands Trädgårdshall ÅTH.
Granlids marknadsför sina äpplen i samarbete med äppelodlarna Michael Perander från Finström Bastö och Vidar Häggblom från Vårdö Ängö.
Häggblom bevattnar sina äppel med avsaltat havsvatten eftersom grundvattnet inte räcker till på Ängö. En dyr metod, men å andra sidan har Vidar garanterat vatten också under riktigt torra somrar.
Fågelvägen ligger Ängö bara ca 10 km från Granlids odlingar, men om Vidars äpplen ska transporteras till sorteringshallen och ULO-lagret i Vargata handlar det om drygt 70 kilometer landsväg inklusive två färjpass.
Granlids hörde till de första på Åland som satsade på extremt syrefattiga ULO-lagring (Ultra Low Oxygen). Då kan man ha äppel till försäljning ända in i april.
– Men lagringen kostar så man vill ändå helst sälja sina äpplen så fort som möjligt under säsongen, förklarar Vesa Koivisto.