Kallt väder har gett bra kalkningsförhållanden på många håll. Claus Blomberg kalkade förra veckan för första gången vintertid.
– Visst är det lite spännande. Normalt är hösten lång här i Kimito och jag brukar kalka på hösten efter skörden, även om man på vår gård nog tidigare kalkat också vintertid, berättar han.
I år har det kalla vädret fått marken att frysa ordentligt, så det går att sprida ut kalken utan packningsskador. Jan Drugge, försäljningschef för Södra Finland vid Nordkalk, säger att vädret är ypperligt för kalkning förutom i Åboland också i Österbotten. I Nyland kan det tjocka lagret isolerande snö ställa till med problem.
– I Nyland kom snön i mängder före marken hann frysa, så där kan det finnas områden där marken inte bär bra.
Drugge bedömer att den varma fjolvintern gör att det i år finns ett uppdämt kalkningsbehov, i synnerhet som höstens skörd var sen och det då inte fanns tid att kalka.
– I morse var det en kö på tolv bilar vid vår fabrik i Vampula. Men vi har ett brett nät av entreprenörer som sköter jobbet bra, så ingen blir utan kalk. Det ser också ut som att vintern fortsätter, så jag räknar med att vi kan kalka långt in i mars.
Bra pH märks som skördeökning
Claus Blomberg odlar spannmål, sockerbetor och foderärter på flera skiften. Förra veckan kalkades sju skiften på sammanlagt 37 hektar. pH-värdet på dessa var 5,8, Blombergs mål är att få upp pH-värdet till 6,5.
– Helst skulle jag ju höja värdet direkt, på en gång, men där kommer ekonomin emot. Även om jag med tiden tjänar in pengarna som satsats på kalkningen, så kostar det ju att kalka också. De här skiftena kalkas med åtta ton kalk per hektar, vilket borde höja värdet åtminstone till över pH 6.
Han berättar att med hjälp av noggrann skiftesbokföring ser han en klar nytta av pH-höjningen som kalkningen ger.
– I fjol gav ett okalkat skifte otroligt dåligt skörd. Det är helt enkelt inte ekonomiskt lönsamt att odla på för sur jord, är hans slutsats.
Blomberg har därför som mål att hålla åkrarnas pH-värde på en bra nivå, oberoende om åkern är egen eller arrenderad. Han föredrar långa arrendeavtal, minimum sju år, eftersom det då blir lönsamt att hålla arrendeskiftena i gott skick.
– Kalken lösgör också i marken bundna näringsämnen, till exempel fosfor, vilket jag beaktar i gödslingen, påpekar Blomberg.
Exakt spridning
Själva kalkningen sköter Tero Ikävalko, som varit med i familjens kalkningsbusiness sedan 2006.
Han kör med ett ekipage där både traktorn och kalkspridaren driver med alla fyra hjul, vilket gör att han tar sig fram nästan var som helst trots att ekipaget är tungt.
– Det är inte lätt, men det går faktiskt att köra i upp till 80-90 centimeter djup snö.
Då är farten låg, men i mindre snödjup och på frusen mark kommer han upp i topphastigheter på tolv kilometer i timmen. Han arbetar främst i Nyland, i Nurmijärvi-Hyvinge-Tusby-trakten, men tar sig också längre bort vid behov.
– I fjol vinter kalkade vi bara i fyra dagar, så det var ett riktigt dåligt år. I år kom vi i gång med kalkningen i mitten av januari. Även om förhållandena i Nyland är sämre, är kalkningsföret ypperligt just nu här i Åboland.
Han räknar med att arbetsdagarna den kommande månaden blir minst tio timmar långa. Bra dagar sprider han upp till 300 ton kalk.
