Om Storbritannien och EU har fortsatt förtroende för varandra under förhandlingarnas gång, så kommer det brittiska utträdet ur unionen, brexit, eventuellt att förlöpa i någorlunda samförstånd.
Åtminstone fram tills nyligen har man räknat med EU:s toppmöte 18-19 oktober som en sorts deadline för en överenskommelse mellan parterna. Utträdet, brexit, skulle sedan pågå under en period som inleds i mars nästa år och som ska vara slutfört den sista december 2020. Nu talar i alla fall flera europeiska och brittiska medier om en förlängd deadline till november. Å andra sidan har förhandlingarna blivit intensivare från båda sidor.
Direktören för handel, marknad och försörjning vid den danska producentorganisationen Landbrug og Fødevarer Jan Laustsen gick igenom läget för brexit i sitt anförande på Nordiska Bondeorganisationernas centralråds presidiemöte tidigare den här månaden i Århus, Danmark.
– Det man måste komma ihåg är att det inte finns vinnare i den här processen, bara förlorare, det gäller såväl Storbritannien som EU jämte medlemsländerna, sade Jan Laustsen. Det är också vad alla analyser hittills visat. Om man lyckas upprätthålla förtroendet under förhandlingarnas gång blir förlusten antagligen mindre för båda parter.
Just nu försöker parterna undvika att tala sinsemellan om eventuella förluster, vilket lär vara ett slags diplomati:
– Man försöker upprätthålla en konstruktiv anda, säger Jan Laustsen.
Det torde också vara orsaken till att man inte har talat i någon större utsträckning om den inkomstförlust i medlemsavgifter som det brittiska utträdet medför för unionen. Den senaste beräkningen går på cirka 12 miljarder euro årligen.
Det är dock frågan om man lyckas upprätthålla ett förtroende och en god förhandlingsanda, uppenbara problem finns. Det gäller mellan Storbritannien och unionen men också inom Storbritannien.
Man har tidvis hört talas om att det finns möjligheter för en ny omröstning. Det efterlyser till exempel oppositionspartiet Labour, men det är inte givet att partiet skulle verkställa en sådan fastän möjligheten skulle finnas. Dessutom var det parlamentsval i fjol, och de konservativa kunde bilda en minoritetsregering efter det. Så länge den regeringen håller, blir det knappast val. Möjligheten finns dock eventuellt att kräva en folkomröstning om förhandlingsresultatet eller i ett läge, där det inte finns något sådant.
Fortsatt gemensam marknad för jordbruksprodukter?
Utgångspunkterna är i alla fall än så länge att Storbritannien har lämnat in ett så kallat vitpapper ”white paper”, vars innehåll är att landet vill ut ur tullunionen och den inre marknaden. Dock önskar landet också i fortsättningen en gemensam marknad för jordbruksprodukter och livsmedel.
Att landet lämnar tullunionen är ett villkor för att den brittiska regeringen ska kunna förhandla om egna handelsavtal.
Som EU ser på saken är det emellertid än så länge i bådas intresse att upprätthålla full integritet på unionens inre marknad och att Storbritannien också stannar där helt och fullt, inte via någon sorts ”bakdörr” mellan Irland och Nordirland. Frågan om vilka regler som ska gälla där är i övrigt också de än så länge öppna.
– Att vara part på den inre marknaden är dessutom en garanti för att man håller sig till uppnådda standarder, till exempel SPS enligt WTO:s överenskommelse om internationella standarder för fytosanitära åtgärder.
Ifall UK inte stannar på den inre marknaden strävar man åtminstone efter en så smidig eller fri samhandel som möjligt, det vill säga ett avtal som är så nära den existerande tullunionen som det går för sig.
– Det är EU:s inställning och i Danmark stöder vi den linjen, eftersom Storbritannien är en viktig handelspartner för oss, sade Jan Laustsen.
Fortfarande instabilt
Läget är i alla fall ganska instabilt fortfarande, det gäller i synnerhet den brittiska sidan, inte minst eftersom situationen inom det brittiska parlamentet är orolig.
Tidspressen är dessutom hård, och eftersom det är möjligt att processen försenas drar det också ut på tiden innan näringslivet och även vanliga medborgare kan börja vidta åtgärder.
– Vad är den politiska åsikten inom EU?
Den frågan reste direktören för de finländska producenternas och kooperationens lobbarkontor i Bryssel, Juha Ruippo:
– De nordiska ländernas måste hålla ihop i den här frågan och även i övrigt inom EU. Tillsammans är vi starka i unionen. Det är ett misslyckande, i fall vi inte kan dra åt samma håll, sade han.
Jan Laustsen svarade att Danmark riskerar att förlora en av sina viktigaste och långvarigaste marknadspartner om brexit förverkligas.
– Det betyder också att vi åtminstone från danskt håll är tvungna att vara aktiva på alla marknader oavsett vad som i övrigt händer.
Nämnas kan att Finland i fjol exporterade för närmare 52 miljoner euro till Storbritannien. Landet är nummer nio på listan över de länder som importerar mest från Finland.