A Foderprotein Webben
A-foder efterlyser också i år kontraktsodlare av proteingrödor som ärt och bondböna. En av de som odlade ärter för första gången i fjol var Rickard Rex i Vörå. Han ska odla ärter också i år. Det finns många fördelar med att odla ärter, säger han.
Jordbruk Tema

A-foder ser gärna
fler kontraktsodlare
av proteingrödor

I fjol hade A-foder som mål att ha kontraktsodling av ärt på tre miljoner kilo. Slutresultatet blev nästan tio miljoner kilo och intresset är stort också i år. Även i år erbjuds ett garantipris på 200 euro tonnet samt ett sorttillägg på fem euro för de som odlar Astronaut.

– Det ser lovande ut också i år gällande ärt. Kontrakt görs dagligen och efterfrågan på utsäde har varit stor. Intresset är stort för ärtodling och i Österbotten är det ungefär på samma nivå som i fjol, berättar Sören Stenroos, producentansvarig på A-foder i Vasa.

Odling av proteingrödor är tveklöst i ropet. Atria har som mål att minska beroendet av soja som komponent i utfodringen och i stället öka användningen av inhemskt protein som ärt och bondböna. För att öka den inhemska produktionen gick A-foder för några år sedan in för ett garantipris på 200 euro tonnet och det ökade intresset mycket.

– Vi hade som mål att ha kontraktsodling av ärt på tre miljoner kilo i fjol, men det slutade med en mängd på cirka tio miljoner kilo. A-foder slog därmed målet med råge och en orsak till det stora intresset är naturligtvis garantipriset som lockar många nya odlare, förklarar Stenroos.

Garantipriset på 200 euro tonnet finns kvar också i år. Dessutom finns ett tillägg på fem euro per ton för de odlare som odlar sorten Astronaut.

– Astronaut har högt proteininnehåll och hög skördepotential. A-foder vill betala för proteinet och därför har vi ett sådant tillägg i år. Utmaningen är att det är knappt om utsäde i år, vilket beror på att utsädesodlarna hade svårigheter med grobarheten i fjol.

– Vi har ansökt om undantag för utsäde med lägre grobarhet, men vi vet inte ännu om det beviljats. Troligen får vi in nya partier med utsäde, men i dag kan det bli att odlaren får en annan sort än Astronaut, säger Stenroos.

Nya sorter av bondböna kan bli aktuella

För bondbönans del köpte A-foder in 2,3 miljoner kilo. Orsaken till att intresset är större för ärt är att det är lättare att odla och skörda jämfört med bondböna.

– Dessutom är proteinskörden per hektar mycket högre för ärt, speciellt för sorten Astronaut. I dag ligger medelproduktionen på 950 kilo protein per hektar av den sorten och det slår bondböna i dagsläget.

För A-foder är det ingen skillnad från vilken gröda proteinet kommer. Förädlingen går också framåt inom bondböna och nästa år torde det komma ut nya bättre sorter för finländska förhållanden.

– Nya sorter kan göra att intresset för bondböna ökar. A-foder är speciellt intresserad av sorter som lämpar sig mer för utfodring av svin och sådana är på kommande till nästa år.

I höstas fick A-foder kritik för att priset på proteingrödor sänktes från 200 euro till 195 euro tonnet. Sänkningen berörde inte de som hade kontrakt och garantipriset på 200 euro tonnet.

– Orsaken till att priset sänktes var att styra tillgången. På hösten kommer det in mycket spannmål och för att styra det ojämna flödet gick A-foder in för att sänka priset med fem euro per ton så att icke-kontraktsodlare skulle leverera senare, förklarar Stenroos.

Fjolåret utmanande

Stenroos poängterar att i likhet med all växtodling kan också odling av proteingrödor vara utmanande. Något som kan skrämma bort en del nya odlare var fjolårets utmanande skördeförhållanden.

– Vi hade problem med grönskott och det gällde också ärter. Det var svårtröskat och vissa områden hade stora utmaningar, vilket kan göra att vissa inte vågar eller vill odla ärt i år.

Skördarna av ärt varierar, men Stenroos räknar med en medelskörd på cirka fyra ton per hektar. En odlare som kommer upp till det kan vara nöjd, menar han.

– Mitt eget rekord är från 2019 då jag hade en medelskörd på sex ton, men i fjol var det sämre och då låg resultatet på fyra ton. Men det är också ett gott resultat, säger han.

I framtiden har A-foder som mål att det köpa in trettio miljoner kilo proteingrödor. Vad krävs för att det målet ska uppnås?

– Det innebär att en del av spannmålsarealen ska läggas om till baljväxtareal. Målet är högt ställt, men jag tror att vi kan nå det, säger Stenroos.

Rickard Rex, jordbrukare i Vörå, odlade ärter för första gången i fjol på 9,5 hektar. Han blev intresserad av att göra ett försök efter att han deltog i seminariet Greppa marknaden.

– I egenskap av växtodlingsrådgivare på Proagria Lantbrukssällskapet har jag ett intresse för att prova på nya saker så valet föll på ärter. Erfarenheterna av det första året var positiva och därför kommer jag att fortsätta odla ärter i år på 7,5 hektar. Utsädet är redan köpt, säger han.

Många fördelar

Ur jordbrukarens perspektiv ser han många fördelar med att odla proteingrödor.

– För det första är det roligt att odla något som det finns efterfrågan på. Som växtodlingsrådgivare vill jag också betona vikten av att ha olika grödor i växtföljden, och ärter fungerar mycket bra som mellangröda och förfrukt eftersom kväve tillförs.

– Genom att variera växtföljden bryts sjukdomskedjan också i spannmål. Lyckas man så ärter i tid, så brukar slutresultatet också vara bra, och utöver det är insatserna mindre jämfört med spannmål, säger han.

Han påminner om att genom en varierad växtföljd minskar behovet av bekämpning.

– I Finland eftersträvar jordbrukarna att använda så lite bekämpning som möjligt, så därför talar jag gärna för att ta in andra grödor i växtföljden.

Rex hör till de som har kontrakt med A-foder och sticker inte under stol med att proteingrödor är intressanta också ur ett ekonomiskt perspektiv.

– Att A-foder erbjuder ett garantipris gör det tryggare för odlaren att odla en ny gröda. Dessutom var utgångspriset lockande och i slutändan blev det ett plus under strecket med ärterna, säger han.

Men han poängterar också att det med odling av ärter följer utmaningar. Åkerns pH-värde och markstruktur ska vara bra och det är också viktigt att komma ihåg att inte odla ärter på samma åker två år i rad.

– Rekommendationen är att inte odla ärter på samma skifte mer än vart femte år. Vissa experter menar att det till och med ska vara sju års mellanrum för att förhindra sjukdomar. Finns exempelvis ärtrotröta i marken blir det inga skördar, så det är viktigt att ha tillräckligt med areal för att kunna variera växtföljden, säger Rex.