Oroade bönder tog till Londons gator för att protestera mot den brittiska regeringens planerade chockhöjning av arvsskatten.
Förra veckans tisdag begav sig 20.000 brittiska bönder ut på Londons gator för att protestera mot den brittiska regeringens planerade ”traktorskatt”, som de facto handlar om att den nya Labour-regeringen under premiärminister Keir Starmer vill chockhöja arvsskatten för jordbrukare.
Bönderna tågade mot parlamentet i huvudstaden bärandes på plakat som uttryckte missnöje mot den brittiska regeringens planer. Många jordbrukare är oroliga över att de inte kommer att ha råd att ta över efter sina föräldrar och att de kommer att bli tvungna att lägga ner verksamheten eller sälja sin egendom.
Vissa har även fått förklara att jordbrukare – trots att de äger värdefulla tillgångar som mark, djur och maskiner – inte är förmögna skattesmitare.
”En kniv i ryggen”
Jordbrukarintresseorganisationen National Farmers Union har kallat förslaget för en katastrof som även kommer att leda till högre matpriser. Organisationens ordförande Tom Bradshaw uttryckte under protesten att beskattningsförändringen utgör ”en kniv i ryggen” på jordbrukarna.
Han påtalade vidare att bönderna gärna betalar skatt om de får en god marginal på matproduktionen, men att den nuvarande distributionskedjan inte tillåter vinster som skulle ge dem råd att betala den påtänkta arvsskatten.
På plats under sammankomsten var även tv-personligheten Jeremy Clarkson som numera är jordbrukare i Oxfordshire och dokumenterar gårdslivet i tv-serien Clarkson´s Farm.
Clarkson har redan tidigare i hårda ordalag kritiserat skattepolitiken som ett försök att ”etniskt rensa” landsbygden.
Regeringen försöker lappa statsbudgeten
Konflikten mellan bönderna och myndigheterna fick sin början då finansminister Rachel Reeves presenterade regeringens budget där det framkommer att förfarandet gällande lättnader i arvsbeskattningen av gårdsenheter kommer att förändras.
Från och med april 2026 kan endast jordbruk värderade upp till en miljon pund få skattelättnad på 50-100 procent, vilket tidigare gällt alla gårdar. Värdefullare jordbruk beskattas hädanefter till 20 procent, vilket är lägre än den allmänna arvsskattesats på 40 procent som gäller egendom som överstiger 325.000 pund i värde.
Enligt regeringen är detta system rättvisare för mindre gårdar – dessutom behöver regeringen pengar för att finansiera de allt mera ansträngda offentliga tjänsterna. Enligt Reeves kommer endast en tredjedel av alla gårdar att påverkas av förändringen.
Övermäktig skattebörda hotar bönderna
Den planerade förändringen har mött på högljutt motstånd. Finansministeriet meddelar att regeringens skärande i skattelättnaderna ger ett tillskott på 560 miljoner pund årligen, men enligt det liberaldemokratiska partiets beräkningar utgör jordbrukens del av potten 115 miljoner pund, vilket är endast 0,01 procent av statens totala utgifter och mindre än 0,3 procent av de skattehöjningar Reeves vill driva igenom.
Statistiken visar därtill att en gård i genomsnitt värderas till 2,2 miljoner pund och att 66 procent av alla gårdar är värda mer än 1 miljon pund. Därav skulle skatten troligtvis drabba majoriteten av alla bönder.
Enligt Country and Land Business Association skulle exempelvis en gård på 80 hektar med en årlig vinst på 27.300 pund få en skatteräkning på 435.000 pund.
Situationen blev inte bättre sedan tidningen Daily Express avslöjat att den brittiska staten stöder jordbrukare på övriga håll i världen med över 536 miljoner pund. Detta har väckt stor ilska både inom bondekåren och bland politiker. Starmer håller dock fast vid dessa bidrag eftersom de enligt honom även gagnar brittiska jordbrukare.
Labour-regeringen är impopulär
Inför parlamentsvalet i juli lovade Labour både att respektera landsbygden och att inte genomföra skattehöjningar, vilket gör att finansministerns budget nu uppfattas som ett svek mot väljarna.
Efter bara ett halvår vid makten har Starmers popularitet sjunkit dramatiskt, och tidningen The Telegraph skriver att premiärministern är på god väg att bli den mest impopulära på sin post i mannaminne.
Tills vidare har dock regeringen inte signalerat att den kommer att backa i frågan.