Bättre vattenhållning och högre skördar är några av de plus som kolinlagrande jordbruk för med sig, berättar Patrick Nyström, jordbrukare i Vichtis. Nyström presenterar sina egna erfarenheter av metoder som gynnar kolinlagring under Carbon Action Svenskfinlands webbinarium, torsdagen den 8 oktober klockan 10-11.
Att utbyta erfarenheter jordbrukare emellan är ett av de bästa sätten att lära sig nya saker, konstaterar jordbrukare Patrick Nyström. Han är hemma från ett jordbruk i Korpo, men odlar i dag höstvete, maltkorn, kummin och bondböna samt markförbättringsvall på ungefär 200 hektar i Vichtis, tillsammans med sin sambo Sirkku Puumala. På nästan alla skiften växer också fånggrödor.
– Vi har varit med i olika projekt för att förbättra jordhälsan eftersom en jordbrukare egentligen aldrig är färdigutbildad, berättar Nyström. Det handlar istället om vad man nöjer sig med. Carbon Action gick vi med i 2018, eftersom projektet lät intressant och vi kände många av experterna.
Vall som markförbättrare
På Carbon Action-projektets försöksskiften på gården har det såtts fånggrödor och växter med djupgående rotsystem. Vallen kommer in i växtföljden som markförbättrare.
– Vi har sått in fånggrödan samtidigt med maltkornet och bondbönan, säger Nyström. För höstvetet har vi en pneumatisk såmaskin på en vält som sår samtidigt som vi vältrar höstgrödan.
Jordarna i området består av tjock lera som kan ge problem med vattenhushållningen. Under den blöta vintern förra året märkte paret att de skiften som var täckta med fånggrödor klarade vätan bättre.
– Och då hade vi inte lika mycket fånggrödor som vi har i år. Men fånggrödorna har definitivt gett oss bättre vattenhushållning. Än så länge har det varit den största konkreta fördelen.
Med bättre dränering behövs mindre bearbetning.
– Vi bearbetar sällan på hösten, bara de fält där vi ska så höstgrödor. Annars bearbetar vi efter behov. Metoder och maskiner väljs enligt fältets förhållanden.
Nyström har själv hållit ett antal föreläsningar om olika metoder att förbättra jordhälsan, bland annat på Åland. Han gillar i synnerhet tanken på att odlarna kan hjälpa varandra och utbyta information.
– Via föreläsningarna vill jag visa att saker går att förbättra. Varje gård är unik och det som fungerar här kanske inte direkt fungerar på en annan gård. Däremot kan man lära sig mycket av att se hur andra gjort, och det är lika viktigt att höra vad som har misslyckats.
Kräver tid men ger avkastning
Enligt Nyström är det relativt enkelt att börja med kolodling – det svåraste är helt enkelt att ta första steget.
– Att komma fram till vilka blandningar av fånggrödor som passar det egna behovet är tidskrävande och man lär sig genom att pröva sig fram, men när man en gång börjat tar det mycket mindre tid följande år.
Trots att Nyström och Puumala arbetat aktivt för att förbättra jordhälsan på sina åkrar de senaste fem åren har de mycket kvar att utveckla.
– Vi är inte proffs utan lär oss hela tiden. Ju mera man går in på detaljerna med kolodling, desto intressantare blir det.
Med tanke på framtiden är det väsentligt att ta hand om den egna åkermarken, säger Nyström.
– Alla har nytta av att se över de egna sätten att fungera. Det troliga är att stöden kommer att minska i framtiden, vilket gör att inkomsterna måste fås från marknaden. Vi måste producera klokt och använda insatser efter behovet. Genom att ta hand om marken ger vi den möjlighet att producera optimalt.