Skogsbruksingenjör Kennet Berndtssons nystartade enmansföretag SkogAx som samarbetar med Stora Enso i Finland har skapat ny konkurrens på den åländska virkesmarknaden.
– Sen jag började köpa upp virke för två månader sedan har virkespriserna på Åland stigit med 10-20 procent, säger Berndtsson.
Enligt Ålands Skogsindustriers verkställande direktör Joakim Blom är nya SkogAx fortfarande så pass mycket i ”uppstartskedet” att konkurrensen ännu inte märkts så mycket.
– Också i Sverige har virkespriserna stigit så marknadsläget är helt klart mycket bättre nu. Sedan årsskiftet har vi redan höjt virkespriserna tre gånger, påpekar Blom.
Han tycker ändå att det är ”synd” om större virkesvolymer börjar exporteras oförädlade från Åland när det i landskapet finns två anläggningar som inte bara sågar utan också torkar, hyvlar och impregnerar virke även för den lokala marknadens behov.
Konkurrensen har skapat mer aktivitet
Ålands skogsvårdsförenings ordförande Jan Salmén anser det ”bra med konkurrens”.
– Den har redan stimulerat marknaden och fått uppköparna ”att aktivera sig”.
Men Salmén betonar att det är ”upp till skogsägarna” åt vem de säljer sitt virke.
– Vi har ett bra samarbete med båda skogsföretagen och för vår del får det gärna komma in fler nya aktörer.
Skogsvårdsföreningen jobbar för sina medlemmars bästa och är enligt Salmén beredd att hjälpa till med att exempelvis jämföra priserna.
– Det kan ibland vara jättesvårt och särskilt om man säljer större partier.
Förhandlade om sammanslagning
Som verkställande direktör för skogsföretaget Carl Rundberg Ab var Kennet Berndtsson med och förhandlade fram samgåendet mellan Carl Rundberg Ab och Andelslaget Ålands Skogsägarförbund och dess dotterbolag Ab Skogen. Därmed bildades nya företaget Ålands Skogsindustrier Ab, som för två år sedan fick en monopolställning inom virkeshandeln på Åland. Berndtsson hade möjlighet att bli det nybildade bolagets skogschef, men valde i stället att bli verkställande direktör för leksakstillverkaren Plasto i Mariehamn.
Men sedan i somras är Kennet Berndtsson alltså tillbaka i skogsbranschen där han nu köper upp virke som förmedlas till Stora Ensos anläggningar i Kotka. Där förädlas grantimret och massaveden, medan talltimret skickas till Honkalahti sågverk i Villmanstrand.
Berndtsson har inga anställda utan avverkning och transporter sköts i samarbete med fyra entreprenörer.
– Jag ser också till att virket lastas ombord på fartyg i Mariehamn. Efter det tar Stora Enso hand om resten.
Virket skeppas ut från före detta Algots varv i Mariehamn där SkogAx hyr in sig hos Eklunds Bygg Ab. Ägaren Jan-Erik Eklund planerar höghus och bostäder på det gamla varvsområdet.
Fyra samarbetspartners
Berndtsson tycker att han på bara ett par månader kommit riktigt bra igång med sitt företag.
– Sammanlagt har jag redan gjort över femtio affärer, men då räknar jag gallringar och slutavverkningar som skilda projekt även om det handlar om samma skogsägare. Nu har jag redan full sysselsättning åt alla mina fyra entreprenörer ända till slutet av januari. Och före det gör jag förhoppningsvis flera nya virkesaffärer.
En av de fyra entreprenörer som Berndtsson samarbetar med är Christoffer Sjölund, som tidigare var anställd skogsmaskinförare, men nu har fått chansen att köpa en egen skördare för gallring och slutavverkning. Glenn Häuselmanns företag Jomala skogstransport driver med skotare ut virket ur skogen och Kris Anderssons KA-Transport sköter landsvägstransporterna till Algots varv i Mariehamn. Den fjärde samarbetspartnern är Ove Nordströms företag Hammarhugg, som har en större skördare för det grövsta virket. Nordström har ännu utrymme för fler slutavverkningar.
”Kan bli tusen euro mera per hektar”
Stora Enso köper upp både timmer och massaved från Åland.
Priset för barrmassa är nu ett par euro högre per kubik än för björkmassa, men också björkveden är enligt Berndtsson eftertraktad av de stora skogsbolagen. Han säger att virkespriserna på Åland stigit mellan tio och tjugo procent sedan han kom in på marknaden.
– För en skogsägare kan det betyda att han får 1.000 euro mera per hektar i en slutavverkning. Nu blir det också pengar kvar för skogsägarna även efter omkostnaderna för första gallringar, hävdar Berndtsson.
En av dem som gjort affärer med Kennet Berndtsson är Folke Engblom, som tillsammans med hustrun Birgitta äger närmare 150 hektar skog i hemkommunen Lemland.
– Jag vill få in en ny större uppköpare på den åländska virkesmarknaden för att få upp prisnivån. Dessutom är jag inte riktigt nöjd med hur sammanslagningen mellan Skogsägarförbundet och Carl Rundberg Ab genomfördes, säger Engblom som förklaring till varför han valde att sälja till SkogAx och Stora Enso.
Både Engblom och Berndtsson är utbildade skogsbruksingenjörer från Ekenäs forstinstitut. Engblom jobbade först för Carl Rundberg Ab och var sedan från 1992 till 2007 verkställande direktör för Ålands skogsägarförbund och dotterbolaget Ab Skogen.
Kraftig andragallring
När reportaget gjordes påbörjades andra gallringen på ett skogsskifte som Engbloms köpte 1985 och som var planterat på 1960-talet.
– Nu vill jag ha skiftet ganska kraftigt gallrat för att skapa optimala tillväxtmöjligheter inför den kommande slutavverkningen om kanske 15-20 år, säger Engblom.
Hur gallringen sker beror mycket på yrkesskickligheten hos skördarens förare, som enväldigt bestämmer vilka träd som tas bort. Däremot håller skördarens dator effektivt koll på hur stora mängder och vilka trädslag som sågas ner. Datorn noterar också träd som har rötskador, men föraren måste manuellt knappa in uppgifterna i datasystemet.
Kennet Berndtsson berättar att man på Åland traditionellt har avverkat massaved i tre meters längder. Stora Enso vill däremot helst ha all barrmassaved kapat till fem meter.
– Därför kapar vi i fem meters fallande längd. Det betyder exempelvis att man i stället för att ta fem meter massaved och lämna en stor topp väljer att ta 3 + 4 meter om det finns sju meter kvar av ett träd med minimimåttet sex centimeters diameter, förklarar Kennet Berndtsson.
På leverans köper SkogAx massaved även i tre meters längder. Berndtsson passar också på att visa hur Christoffer Sjölund kör sin skördare så att topparna och riset hamnar under hjulen.
– Nu när det är så torrt spelar det inte lika stor roll, men sådant betyder mycket för att skydda marken när det är blött i skogen.