Virkespriserna har stigit, i synnerhet på granstock. Det är förstås främst en bra sak för skogsägaren, men eftersom prishöjningarna närmast skett i ett visst segment kan de ändå riskera att snedvrida prioriteringarna i skogen.
Ove Simosas är revirinstruktör vid Södra Skogsreviret. Han påtalar de höga virkespriserna just nu. Det är framför allt granstock som gått upp i pris, med hela 15-20 procent på ett år. Samtidigt har massaveden enbart gått upp med 2-3 procent.
– Det är förstås främst en bra sak för skogsägaren att priserna på granstock stigit. Samtidigt har de stigit så pass mycket att man inte ska räkna med att de hålls på den här nivån hur som länge som helst, där finns en viss överhettning för tillfället, säger han.
Simosas har också ett ännu viktigare budskap att komma med.
– Man får inte stirra sig blind på granstockspriset. Som skogsägare bör man tänka på skogen som en helhet och det längre perspektivet. Och så kan man ju fråga sig hur mycket granstock det till exempel finns i en östnyländsk granskog, med i snitt 15-20 procent rötskadat virke, säger han.
Ovanligt blöt vår i skogen
Den regniga våren i kombination med den ökade efterfrågan på granstock har lett till att stämplingar som går att utföra under sommarhalvåret är särskilt attraktiva.
– Visst är det så att stämplingar med högt inslag av granstock och som dessutom går att utföra i det rådande föret är speciellt attraktiva. Industrin har ett stort behov av virke för tillfället, säger Simosas.
Med den senaste tidens regn i färskt minne så säger han att försommaren i skogen blir blöt oavsett vad som nu sker i fråga om väderlek. Och så har Simosas också ett för säsongen aktuellt skogsvårdsråd i bakfickan.
– Kom ihåg att fara till skogen och besikta granbarkborrsangreppen före midsommar. I synnerhet i skogar med mycket vindfällen eller rejält med död ved i övrigt är risken överhängande. Höstens angrepp syns tydligt nu.
Avslutningsvis påminner han skogsägarna om Kemeramedlen som finns att söka.
– Det gäller att utnyttja dem, för såväl ungskogsvård som energived. Kemerapengarna är kanske inte enorma, men ofta den faktor som får skogsägarna att komma till skott med vissa åtgärder, säger Simosas.