De senaste åren har röjningarna i de finländska ungskogarna varit eftersatta. Därför genomförde skogsvårdsföreningarna nyligen en kampanj som haft positivt inverkan i Österbotten. Där ökar nu röjningarna jämfört med i fjol.
– Här har slyet vuxit sig nästan högre än tallplantorna och det är mycket tätt just här. Om inte planteringen röjs snart så finns det risk att tillväxten blir lidande på sikt. För som det är nu får inte plantorna utrymme att växa i och med att slyet tar över, säger Tom Lundqvist, skogsvårdsinstruktör vid Skogsvårdsföreningen Österbotten.
Så här ser det ut i många plantskogar i Finland i dag. De senaste åren har det uppstått eftersläpningar inom vården av ungskogarna och det är också något som Lundqvist, som är verksam i Pedersörenejden, har noterat.
– De två senaste åren har antalet röjningar minskat lokalt. Vad det beror på exakt vet jag inte men det är inte bra för tillväxten i våra skogar att röjningar lämnas ogjorda, konstaterar han bestämt.
Men nu ser det aningen bättre ut jämfört med i fjol. Åtminstone om man beaktar situationen på SVF Österbottens hela område. För att få upp röjningsaktiviteten i de finländska skogarna genomförde landets skogsvårdsföreningar nyligen en röjningskampanj och preliminär statistik visar att kampanjen har gett resultat i Österbotten.
– Röjningsarealerna under årets fem första månader är tjugo procent högre än under motsvarande tid i fjol. Både röjningskampanjen och det faktum att väderförhållandena var gynnsamma för röjningsarbeten under vintern har hjälpt till med att vända trenden, säger Jan Slotte, verksamhetsledare för SVF Österbotten.
Erbjuder röjningstjänster
Det är mycket positiva siffror med tanke på vikten av vård av ungskog. En åtgärd som skogsvårdsföreningen kan hjälpa till med om inte markägaren själv vill utföra den.
– Det finns många självverksamma som sköter röjningarna på egen hand. Men så finns det också markägare som planerar in åtgärden men till slut hinner de inte få jobbet gjort. Vi erbjuder röjningstjänster för våra medlemmar och många utnyttjar den möjligheten, berättar Lundqvist.
Vård av ungskog är stödberättigat inom ramen för Kemera. För tidig vård av ungskog där stammarna är under tre meter i medelhöjd kan markägaren beviljas 160 euro per hektar. Om medelhöjden i beståndet är över tre meter är stödet 230 euro per hektar.
– Om vi utför röjningen tar vi hand om allt. Vi ansöker om Kemerastödet som utbetalas till markägarens konto och anlitar våra skogsarbetare som utför arbetet. Markägaren behöver inte göra någonting, säger Lundqvist.
Kostnaden per hektar om skogsvårdsföreningen utför röjningen uppgår vanligtvis till mellan 400 och 450 euro per hektar exklusive moms.
– Totalkostnaden för markägaren blir när stödet utbetalas ungefär ett par hundra euro exklusive moms. Det är enligt mig välinvesterade pengar med tanke på hur betydelsefull röjningen är för den fortsatta tillväxten, menar Lundqvist.
På bördiga marker där tillväxten av sly är snabb bör den första röjningen göras senast när plantskogen är cirka 1,5 meter hög. På sådana marker är det också vanligt att röja en gång till innan det är dags för den första gallringen.
– Två röjningar kan vara att föredra om det är bördigt medan det på exempelvis torra grusåsar räcker med en. Det viktiga är att följa med hur plantskogen växer för huvudsaken är att slyet inte börjar konkurrera med de planterade träden, förklarar han.
Att röjningarna utförs i tid är också viktigt ur ett kostnadsperspektiv.
– Ju längre man väntar desto dyrare blir röjningen. Finns det mycket sly så tar det helt enkelt längre tid att röja och det kostar mera.
Det är skogsvårdsföreningens skogsarbetare som utför röjningarna. I Pedersörenejden är det bland annat Patrik Käldström som anlitas.
– Just nu är det planteringsarbete som gäller för mig men mot hösten börjar vi utföra röjningar. Senaste vinter, som var snöfattig, utförde vi också många röjningar, säger han.
Lämna inte för tätt
Nödvändig utrustning i samband med röjning är hjälm, skyddskläder och röjsåg. Käldström ger följande råd till markägare som vill utföra röjningen på egen hand:
– Ett fel som många orutinerade markägare gör i samband med röjningen är att det lämnas för många stammar kvar. Ett bra tips är att ha med en mätkäpp på fyra meter och ta provytor på skiftet som röjs. Man ska ha runt tio planterade plantor inom den radien och genom den metoden kan man säkerställa att det inte lämnas för många stammar, säger han.
Utförs röjningen i en tallplantering på ett älgtätt område kan det dock vara skäl att lämna fler stammar.
– Finns det mycket älg i området kan det vara bra att lämna fler stammar. Men då är det viktigt att i ett senare skede röja en gång till så att tallplantorna får utrymme att växa.
Enligt Käldström blir det också vanligare att ta viltet i beaktande.
– I dag röjer vi inte lika hårt som tidigare och städar inte bort allt eftersom det är bättre för skogsfåglar och andra djur. Att lämna viltbuskage fungerar bra i plantskogar med en höjd på 3–5 meter. Då utgör slyet inte längre något hot mot de planterade träden.
