Hur kan växthusodlare effektivera det förebyggande arbetet för att undvika den besvärliga och internationellt spridda ToBRFV-smittan? Denna nyckelfråga var ett centralt diskussionsämne på ett växtskyddsseminarium i Närpes.
För lite över fem år sedan konstaterades en helt ny tomatsjukdom i odlingar i närheten av Gaza-remsan i Israel. ToBRFV-viruset (Tomato brown rugose fruit virus) hör till Tobamo-virusgruppen och är för närvarande en obotlig sjukdom i tomatvärlden.
Efter upptäckten i Mellanöstern har viruset spridits till Turkiet, Grekland, Italien och vidare till Mexiko och USA. Viruset har ännu inte påträffats norr om Holland, Tyskland och England. Men det finns all anledning också för finländska växthusodlare att ta det nya hotet på stort allvar.
– Det kommer att ta minst sex år att utveckla någon tomatsort som är resistent mot viruset, framhöll Esa Palmujoki från Biotus på ett växtsskyddseminarium som ordnades i Närpes den 23 januari i projektet Lyskrafts regi.
Smittar lätt
Viruset karaktäriseras av hög mekanisk smittokraft. Dessutom sprids det effektivt via humlor och pollen samt frön.
Typiska symtom på ToBRFV-smitta är ojämna, så kallade ”bubblande” bladytor, mörka bladkanter och mosaikfärgningar. Angreppet leder slutligen till vissnande plantor.
– I Israel har konsekvenserna varit stora efter sjukdomens ankomst. Landet har tvingats öka sin tomatimport. Man har också gått in för att ändra odlingstekniker på grund av att man har varit tvungen att omplantera en hel del, sade Palmujoki, som själv är växthusodlare.
I november 2019 beslöt EU att nödåtgärder bör vidtas – vilket omfattar karantäns- och rapporteringsskyldigheter – om ToBRFV-viruset påträffas.
Esa Palmujoki framhöll också att ett slags elektronisk testteknik för att göra ToBRFV-diagnoser har utvecklats på sistone.
– Det vore nu viktigt att de österbottniska växthusodlarna samarbetar och gemensamt får tillgång till den här tekniken, betonade Palmujoki och det förslaget mottogs väl på Närpes-seminariet.
Identifiera befintliga rutiner
Ett 50-tal växthusodlare slöt upp på seminariet. Mitt i tillställningen fick deltagarna aktivera sig och göra lite grupparbete. De närvarande delades in sex arbetsgrupper med uppgift att reflektera över och lägga fram idéer angående effektiveringen av det förebyggande arbete som behövs för att förhindra ToBRFV-smittspridning i växthusen.
Det framhölls exempelvis att personalen bör använda skilda arbetskläder under sina arbetspass. Något som enligt uppgift inte är obligatoriskt överallt i den sydösterbottniska växthusvärlden för närvarande.
– För egen del skulle det vara knepigt eftersom jag bör bygga nya sociala utrymmen, kommenterade Kristian Åbacka.
– Idéer och planer finns nog. Men det svåraste är att kunna omsätta dem i praktiken, sade Martin Sigg.
Vidare underströks behovet av att inledningsvis identifiera befintliga hygienrutiner och informera personalen om de hygienkrav som gäller. Själva informationsbiten är för övrigt inte automatiskt enkel i den mycket internationella sydösterbottniska växthusvärlden där språkförbistring inte är ovanlig i vardagen, påpekades det.
De förespråkade detaljerna i det mångsidiga hygienarbetet är i varje fall många: noggrann handvätt, engångsskyddskläder för besökare, striktare kafferumsrutiner utan medhavda frukter och grönsaker, att personalen använder skilda mobiltelefoner i jobbet och på fritiden…
Inte minst är det av stor vikt att rutinmässigt effektivt rengöra sociala utrymmen och de verktyg som används i arbetsprocessen.
Om det skulle föreligga misstankar om ToBRFV-smitta bör producenten kontakta NTM-centralen för provtagning och inrätta en buffertzon i växthuset.
Om viruset skulle konstateras bör alla parter som samarbetar med företaget informeras. Därefter bör sanering inledas i enlighet med en hanteringsplan som kommer att lanseras i ett senare skede.
Skype-föredrag av spansk forskare
Seminariet avrundades med ett Skype-baserat föredrag av den spanska forskaren Javier Calvo som är verksam vid forskningsstationen Koppert.
Calvo redogjorde initeriat om bekämpning av vita flygare och Bemisia-arter i lågteknologiska växthus i Almeria i södra Spanien. I Almeria-området finns växthusodlingar på en areal som överskrider 30.000 hektar. Det handlar om tomat, gurka, paprika och zucchini.
Bemisia och virus spridda av Bemisia samt tomatmalen Tuta Absoluta är de största utmaningarna inom tomatsektorn i Almeria. Eftersom Bemisia-arterna efter hand har utvecklat resistens mot kemikalier i Sydspanien är biologisk bekämpning den huvudsakliga försvarsstrategin idag. Så har fallet i praktiken varit i tio år.
– Biologisk bekämpning är ett mera ekonomiskt alternativ än kemisk bekämpning, framhöll Calvo.
Javier Calvo listade också några vanliga åtgärder i samband med IPM (integrerad skadedjurskontroll) i växthusen: installation av insektnät, dubbla dörrar vid ingångarna, så kallade ”gula fällor” och ogräsbekämpning i och kring växthusen.
I Österbotten inleds inom kort projektet Jaustra som syftar till att kartlägga bekämpningen av vita flygare i växthusodlingar och utarbeta beredskapsplaner för att kunna hantera eventuella Bemisia-invasioner.
– Projektet vars längd är två och ett halvt år startar i februari. Det har erhållit finansiering från Jord- och skogsbruksministeriet, informerade ÖSP-projektledaren Irene Vänninen.