Lina och Wilhelm Sandell donerade hela sin egendom till Nylands Nation för att gården skulle användas till att grunda och upprätthålla en folkhögskola eller lantmanna- och husmodersskola.
Wilhelm dog ung, endast 50 år gammal, år 1892. Efter det lät Lina i enlighet med Wilhelms önskan göra upp donationsbrevet med dess villkor. Lina och Wilhelm Sandell hade själva köpt Västankvarn gård år 1873, det vill säga mindre än tjugo år tidigare.
Och hur kom de då till Västankvarn? Historien börjar med fyra förmögna systrar vid namn Bäcker i Ekenäs.
En av dem ägde bland annat Horsbäck gård i Snappertuna. Wilhelm Sandell föddes 1842 i Ekenäs och blev dräng på Horsbäck gård. Systrarna Bäcker var väldigt förtjusta i den unga drängen och han skötte sina sysslor så att han avancerade till bokhållare.
Systrarna bekostade både vistelse på kurort, utbildning, hem och hus för Wilhelm Sandell. Det ryktades om att särskilt fröken Caroline Bäcker hade ett varmt hjärta för den unge Sandell, nästan tjugo år yngre än hon själv.
I samband med att en av systrarna Bäcker blev allvarligt sjuk testamenterades Horsbäck gård till Wilhelm Sandell.
I takt med att Wilhelm Sandell etablerade sig som handelsman svalnade hans intresse för att besöka systrarna. För att återvinna hans uppmärksamhet ordnade systrarna med bjudningar hemma i Ekenäs och inbjöd samtidigt också den unga fru Lina Nyberg.
Hon var i Wilhelms ålder men redan gift och ansågs därmed vara ett tryggt val. Lina kom från anspråkslösa förhållanden men hade adopterats av paret Möller i Ekenäs. Som ung gifte sig Lina Möller med en sjökapten och blev då fru Lina Nyberg.
Medan kapten Nyberg var ute och seglade satt Lina hemma ensam i Ekenäs. Inbjudningarna från och Bäckerska gården var alltså välkomna och blev allt viktigare ju bättre hon lärde känna Wilhelm Sandell.
Så gick det som det gick och Wilhelm och Lina blev förälskade. De rymde i väg på en resa till Sankt Petersburg och fortsatte därifrån till Tyskland och Sverige. I Malmö stötte de på självaste kapten Nyberg och skilsmässan var ett faktum.
För Wilhelm och Lina fortsatte resan till Stockholm där de gifte sig. Året var 1872. Hemma i Ekenäs ansågs historien skandalös. Systrarna Bäcker var besvikna och Wilhelm såg sig tvungen att sälja både Horsbäck gård och den handelsgård som systrarna hade förärat honom. För pengarna köpte han Västankvarn gård, långt borta från stadens sus och dus i Ingå socken.
Wilhelm blev en driftig gårdsägare. Han täckdikade och röjde ny åkermark, köpte tilläggsmark och utvecklade gården på flera sätt. Han engagerade sig i lokalpolitiken och ivrade för utbildningsfrågor.
Också Lina var intresserad av utbildning, konst, litteratur och musik. Hennes piano står fortfarande i förvaltarvillan i Västankvarn. Ovanför hänger Linas och Wilhelms porträtt, tillsammans med det inramade donationsbrevet.
Lina Sandell engagerade sig också i djurhållningen på gården. Tillsammans skapade de den så kallade Västankvarn-kostammen som var en blandning av ayrshire och angler. Gårdens kreatursbesättning ansågs höra till de bästa i södra Finland.
Lina byggde också ett litet gårdsmejeri där man förädlade mjölken till exportsmör och det var hon själv som fungerade som mejerist.
Paret Sandell fick inga barn, men de lämnade efter sig ett avtryck som haft en enorm betydelse för den nyländska landsbygden.
Efter Wilhelms död genomförde Lina donationen av gården. I slutet av 1894 överlämnades gården till Nylands nation. Understödsföreningen för Västankvarn skolor bildades och de första åren satt Lina med i styrelsen. Under den tiden bodde hon i den vackra stockvillan som idag går under namnet Förvaltarvillan på Västankvarn.
Lina Sandell dog år 1901, nio år efter sin make. Både Lina och Wilhelm Sandell är begravda på gravgården i Ingå.
Läs också: Västankvarn – en gård som är som en egen by
