Energikrisen 2022-2023 med höga elpriser påverkade året runt-odlarna mycket hårt. Men situationen som pågår nu är värre. Det säger växthusodlaren Patrik Sigg, som ser stora risker för konkurser om inte de extremt höga elpriserna normaliseras snart.
För några år sedan var det många året runt-odlare inom växthusbranschen som beslöt att pausa vinterodlingen. Orsaken var att elpriset var på en så hög nivå att det skulle ha blivit olönsamt att belysa och producera grönsaker.
Inför den vintern fanns en beredskap om att elpriserna är höga och de kunde i god tid fatta beslut om de skulle odla eller inte. Så har det inte varit nu.
Nu är vinterodlingen i full gång – och elpriserna stigit till extrema nivåer som pinar alla som producerar grönsaker.
– Läget är för jävligt. Speciellt de odlare som inte är med i balanseringssystemet har det mycket tufft just nu. Jag ser stora risker för att en del av mina kolleger kommer att gå i konkurs om elpriserna inte kommer ner, säger Patrik Sigg, växthusodlare i Närpes.
Han beskriver den nuvarande situationen som värre än energikrisen 2022-2023.
– Då fanns det ett konstant hot om höga elpriser och odlarna hade framförhållning, men i slutändan steg de inte till extrema nivåer. Skillnaden nu är att elpriserna gradvis har stigit till mycket höga nivåer under hela januari till extremt höga hittills i februari. Därför är den här situationen värre, förklarar Sigg, som har avtal med spotpris som följer priset på elbörsen.
Använt hela elbudgeten på tre dagar
Under februari månads tre första dagar hade han använt upp hela elbudgeten för den månaden.
– De nuvarande priserna har ökat kostnaderna för belysningen med 40.000 euro per dag och 290.000 euro per vecka. Det är prisskillnaden jämfört med när priserna hålls på en normal nivå. Så vi har nu på tre dagar använt upp hela budgeten för elen för den här månaden. Det är helt otroligt, säger han.
Vanliga elkonsumenter ser främst på elpriset per kilowattimme, som i början av februari låg på närmare 80 cent. Speciellt konsumenter med eluppvärmning riskerar mycket höga elräkningar.
Men växthusproducenter som Patrik Sigg, som har belyst odling på 9,2 hektar, mäter på ett annat vis.
Inom branschen ser man på snittpriset per megawattimme, som de senaste dagarna legat på 200 euro.
– Vi brukar säga att elpriset är dyrt när en megawattimme blir högre än 40 euro. För den senaste perioden är snittpriserna på cirka 200 euro per megawattimme (utan moms) och det innebär att det är fem gånger högre nu än då elpriset är på en normal nivå. Då förstår alla vilken påverkan situationen får för oss växthusodlare.
Hur agerar Patrik Sigg nu? En given åtgärd är att gå från full belysning med HPS- och LED-lampor till att halvera den. I praktiken innebär det att han endast under kortare perioder under dagen har producerar med full belysning.
– Vi kan inte avsluta produktionen, så därför måste vi justera elanvändningen genom att minska på belysningen. Direkt snittpriset överstiger 150 euro per megawattimme halverar jag belysningen. Det påverkar produktionen negativt, men man kan inte heller belysa fullt eftersom det inte är hållbart ekonomiskt.
Blir svårt att nå lönsamhet
Det är för tidigt att säga hur stor ekonomisk inverkan de höga produktionskostnaderna har för hela året. Men det som står klart är att de negativa effekterna blir stora.
– Det beror på hur priserna för våra produkter utvecklar sig, men det är klart att det blir svårt att nå lönsamhet i år om det fortsätter så här. Läget är mycket svårt, säger Sigg.
Sigg hör till de växthusodlare som är med i ett balanseringssystem för elnätet. Vid perioder då elkonsumtionen är hög kan han minska den egna konsumtionen, vilket kan ge en ersättning.
– Det gör att vi har ett spelrum och ger oss en ersättning för att vi balanserar elanvändningen. Det är en ekonomiskt räddning för oss under sådana här perioder, förklarar han.
Men det är samtidigt förknippat med stora risker.
– Om det skulle uppstå någon form av felsignal eller att internet ligger nere, så kan vi bli ålagda böter som kan bli mycket höga. Men genom att vi är med i systemet så är vi i en bättre situation än de som inte är det.
Det som Sigg och hela växthussektorn nu hoppas på är att den kalla perioden tar slut. När temperaturerna kryper nedåt brukar det samtidigt innebära att det inte blåser – och då producerar inte vindkraften tillräckligt med el.
Oansvarig energipolitik
Det är just den obefintliga produktionen från vindkraften som har bidragit till att elpriset skjuter i höjden. Att Finland har försatt sig i en situation, där det inte finns tillräckligt med planerbar elproduktion när det inte blåser, är förkastligt och oansvarigt, anser Sigg.
– Jag har inget emot vindkraft, men vi har byggt ett samhälle som är för beroende av den. Planeringen av elproduktionen har varit oansvarig när vi samtidigt har skrotat fungerande kolkraftverk och i praktiken förbjudit torv som bränsle. Det är rent ut sagt idioti.
Vad är på önskelistan framöver gällande väderleken?
– Jag hoppas på mildare väder med mer vind som följd. Det skulle påverka elpriset direkt, men då får inte allmänheten glömma bort att vi behöver mer reservkraft. Det måste göras något åt den obalansen, konstaterar han.
Patrik Sigg fungerade som värd när ÖSP och Närpes Grönsaker tog emot jord- och skogsbruksministeriets kanslichef Pekka Pesonen och Livsmedelsverkets generaldirektör Leena Räsänen för att bekanta sig med växthusbranschen. Vilka förhoppningar har Sigg på att de tar till sig av de ärenden som dryftades under besöket?
– Jag hoppas att de inser allvaret av energikrisen som nu pågår och att de kan framhålla det åt beslutsfattare som de träffar. Det måste till åtgärder som motverkar att det uppstår sådana här situationer i framtiden.