Älgjakten är i full gång i Österbotten. Men vargen är fortfarande ett stort problem för många jaktlag i landskapet. Pörte jaktlag har levt med varg i området i tre år och rovdjuret skapar stort huvudbry för jägarna.
– Det känns inte alls tryggt att släppa hunden eftersom det finns varg här i området. För någon dag sedan sågs sex vargar på västra sidan av riksåttan och därför har vi nu flyttat dagens jakt till den andra sidan. Vargen påverkar helt klart jakten med hund, säger Tommy Åberg, jägare i Pörte jaktlag i Pörtom.
År 2018 besökte LF jaktlaget i Pörtom som då stod inför en ny utmaning – att bedriva effektiv älgjakt med varg i området. I det skedet konstaterade jägarna att det fridlysta rovdjuret hade påverkat jakt med hund mycket. Efter tre år har ingenting förändrats.
– Vargarna skapar fortsättningsvis huvudbry och påverkar jakten mycket. Ett exempel på det är just att vi tvingas flytta jakten om varg observeras och det kan innebära att det området helt lämnas därhän och på så sätt får vi inte reducerat stammen enligt målsättningen, förklarar jägaren Rickard Bäck.
Många jaktklubbar och -föreningar är beroende av att jaga med hund. Pörte jaktlag hör till den gruppen där antalet jägare är för få att enbart jaga genom drev där jägarna driver älgarna mot de som sitter på pass.
– För oss är det omöjligt att klara älgjakten om vi inte använder hundar. Så för att vi ska kunna bedriva jakten effektivt måste vi kunna använda hundar. Men med varg i området försvåras den typen av jakt, förklarar Bäck.
En hund har ingen chans mot en varg
Jakthundarna är utrustade med GPS, men det hjälper inte att veta var den befinner sig om vargen slår till, menar Åberg.
– En jakthund kan vara på fem kilometers avstånd och kommer vargen då är det omöjligt att hinna fram. En varg är betydligt större och en hund har inte en chans. Det är ett bett om halsen så är det färdigt, säger han.
Längre österut i de finska trakterna i Södra Österbotten har flera hundar blivit dödade av varg i samband med jakten de senaste åren. Lyckligtvis har det inte hänt ännu i Kust-Österbotten.
– Vi har haft tur men då har vi också strävat efter att vidta åtgärder som att flytta jakten om varg observeras. Det har också hänt flera gånger att hundarna inte vågar springa i väg för att de har känt av något, troligen att varg har varit i området. Då stannar de och vägrar springa ut i skogen, berättar Bäck.
Pörtom hör till de områden som har haft vargobservationer kontinuerligt, det vill säga har en stationär stam, sedan de första djuren anlände för drygt 3-4 år sedan. Nu har vargarna brett ut sig till Yttermark och Övermark samt Tjärlaxområdet längre västerut mot Närpes.
– Där har man rapporterat om många vargobservationer så jaktklubbarna där har också stora problem. Vargen har brett ut sig mycket de senaste tre åren, säger John Berg, verksamhetsledare för Närpesnejdens jaktvårdsförening.
Varg påverkar älgjakten också på andra sätt än att jägarna tvingas undvika områden med observationer. Ett exempel är att strukturen på älgstammen kan förändras.
– Det här är den fjärde helgen som vi jagar, men jakten hittills har varit mycket svår. Här i området verkar det mest finnas tjurar och skulle vi ha velat hade vi fällt alla som vi har licens för, men det kan vi inte göra. Avskjutningen måste vara jämnt fördelad, förklarar Berg.
Påverkar älgstammen
Pörte jaktlag har i år licens för 13 tjurar, 8 kor och 16 kalvar. Tjurar finns det alltså många av, men däremot lyser exempelvis kalvar med sin frånvaro.
– Det är med största sannolikhet varg som tagit många av de svagare individerna. Tjurar kan försvara sig med hornen, medan kalvar och kor stryker med. Det är en orsak till att vi efter fyra veckor har en avskjutningsprocent på endast 24. Det kan jämföras med hela Närpesnejden som nu är uppe i en avskjutning på över 60 procent.
– Det här är också en konsekvens av att det finns varg i området. Vi kan inte fälla endast tjurar utan avskjutningen måste vara fördelad så att målet uppnås, säger Berg.
Åberg, Bäck och Berg ger inte mycket för Finlands vargpolitik som i stort sett omöjliggör jakt på problemindivider.
– Politikerna och myndigheterna har inte tagit landsortsbefolkningens oro på allvar, utan varg ska tydligen få finnas nära gårdar och bland bosättning. Vi är inte nöjda med hur frågan skötts, säger de.
Därför har de förhoppningar på medborgarinitiativet om stamvårdande jakt på varg som tidigare i höstas överlämnades till riksdagen.
– Vi hoppas att stamvårdande jakt är något som blir möjligt så att individer som kommer för nära bosättning, eller attackerar djurbesättningar, snabbt kan avlivas. För så här kan vi inte fortsätta, säger de.