Fårnäringen i skärgården är hårt utsatt på grund av den växande vargpopulationen i regionen. Vargattacker har på sistone skett både på Åland och i Åboland med fler tiotals döda får som följd.
I Åboland har tre vargangrepp skett inom loppet av två veckor. I slutet av juli dödade vargen fem får på Qvidja gård i Pargas och i början av augusti dödades 18 får i två separata attacker inom samma vecka, den ena inträffade i Pargas och den andra i Hitis skärgård i Kimitoön.
Tidigare på sommaren inträffade ytterligare en vargattack på Kimitoön.
– Så här kan det inte fortsätta. Vargen hotar fårnäringen i skärgården, säger Tanja Vennelä på Bjursäng gård i Pargas.
Natten mellan den 6 och 7 augusti miste hon nästan alla får som hon hade på bete på Ängsholm. Vargen dödade nio får på holmen. Ett får blev dessutom så illa skadat att det måste avlivas. Endast tre får undgick attacken, två av dem klarade sig tack vara ett de lyckades simma i land från holmen.
De bästa tackorna dödades
– Det är en stor förlust. Vargen dödade mina bästa avelstackor, säger Vennelä, som har över 100 får på gården. 45 av dem är tackor.
Men förlusten är inte enbart ekonomisk. Hon har också påverkats mentalt av vargattacken.
Vennelä är chockad , sorgsen och stressad över det som hänt. Hon tänker på den fruktansvärda synen hon möttes av då hon besökte holmen morgonen efter vargattacken och på den plågsamma död som fåren gått till mötes.
– Vargen har inte ätit något av fåren, den har bara rivit ihjäl dem, säger hon.
I fem år har hon haft får på holmen där de fått beta i fred. Nu vågar hon inte längre föra dem dit. Och att bygga stängsel på holmen blir alldeles för dyrt och komplicerat.
I stället tvingas hon ha fåren på inhägnade betesområden nära gården. Men de här betesmarkerna räcker inte till för att fåren ska få tillräckligt med föda.
Befarar fler vargangrepp
Vennelä skaffade får för att få gödsel till sin bärodling som är hennes egentliga huvudsyssla. Men efter vargattacken tänker hon minska på fårbesättningen med en tredjedel.
– Jag klarar mig tack vare att jag har bärodlingen. Men för dem som lever av fårnäringen blir det kärvt ifall de tvingas minska på antalet får eller till och med sluta helt, säger hon.
Fårnäringen är en viktig näring i skärgården. Fåren är dessutom viktiga för naturvården.
Tack vare deras betande på holmarna kan man bevara vårdisotoper med sällsynta växter och insekter och samtidigt hålla skärgårdslandskapet öppet.
Situationen är ohållbar
Vennelä förmodar att vargattackerna leder till att fårproducenterna inte längre vågar ha sina får på bete ute på holmarna.
Hon befarar också att det inträffar fler vargattacker i regionen ännu i höst när nätterna blir längre och det blivit lugnare i skärgården då sommargästerna lämnat sina stugor.
Hon vill ändå inte att vargen utrotas, hon anser att den hör till vår fauna. Men något måste göras åt situationen.
– Situationen är ohållbar. Det finns inte plats för både fårnäringen och varg i skärgården. Politikerna måste nu ta ställning till om vi ska har kvar fårnäringen eller om det är viktigare att vi har vargar som dödar våra får, säger Vennelä.
Fårproducenten Filip Forss på Westankärr gård i Kimitoön är tveksam till om han ska fortsätta med fårnäringen.
Han förlorade nio får i vargattacken i Hitis skärgård. Fåren betade på en av de holmar där han har får.
Forss, som har 250 tackor i sin fårbesättning, har i likhet med många andra fårproducenter i skärgården avtal med Forststyrelsen om fårbeten på holmar.
– Avtalen är en viktig inkomstkälla. Utan dem är det helt olönsamt med fårfarmning i skärgården, säger Forss.
Skyddsjakt måste tillåtas
Forss anser att vargen inte hör hemma i skärgården. Han är kritisk till dagens rovdjurspolitik som han betraktar som alldeles för svag. Han anser att man måste lätta på restriktionerna för vargjakt.
– Vi borde ta modell av Åland och tillåta skyddsjakt på varg. Egentliga Finland har vid det här laget landets tätaste vargbestånd.
Den växande vargpopulationen gör att fler vargar söker sig till skärgården där det finns mat.
Forss är medveten om att vargfrågan är känslig och att debatten är inflammerad, men säger att vi måste kunna fatta rationella beslut och lätta på spelreglerna.
– Fårnäringen i skärgården är extremt hotad. Det finns risk att många fårfarmare slutar. Både vargen och den nuvarande stödpolitiken försvårar naturbetena och upprätthållandet av naturlandskapet, och utan djur växer skärgården igen, säger Forss.
Sture Lindroos, som är rovdjurskontaktperson i Pargas, håller med om att det blir omöjligt att bedriva fårnäring i skärgården när det rör sig så många vargar i området.
Upp till tio vargar har observerats i Åboland
På Kimitoön är vargarna så många att de bildat ett eget revir. Man uppskattar att det finns minst 5-6 vargar på ön. Riktigt så många finns ännu inte i Pargas.
Men Lindroos säger att risken är stor att de vargar som stryker omkring i bygden också bildar ett revir och förökar sig.
Sedan i våras har fyra vargar observerats på olika områden i Pargas. En varg har setts i Lielax, en på Ålön och två på Stortervo. Dessutom har en varg observerats i Korpo och två i Houtskär.
Den ena av vargarna i Houtskär misstänks ha simmat över till Åland där den dödat får.
Lindroos är kritisks till situationen.
– Det har redan gått för långt, det finns alldeles för många vargar i skärgården. Det här kommer att sluta i katastrof ifall inget görs, säger han.
På senare år har vargarna i Finland flyttat allt längre västerut. I Egentliga Finland uppskattas vargpopulationen för tillfället till 150-200 vargar. Nu härjar allt fler vargar också i skärgården.
– Så här kan det inte fortsätta. Man måste lätta på restriktionerna och tillåta skyddsjakt på varg i områden där vargbeståndet är tätt. Görs inget finns det risk för olaglig jakt då folk blir förbannade, säger Lindroos.