Aprilsolen gassar från en molnfri himmel och dammet yr över åkern där Rickard Backman är i full gång med vårsådden, som han hoppas ha klar redan innan Valborg. Det är bondböna som står i turen och den ska sås på sammanlagt 12,5 hektar.
– I maj då växterna kommit upp står regn högt på önskelistan. I fjol led bondbönan hårt av torkan. Vi fick cirka 1.400 kilo per hektar mot normalt mellan 3.000 och 4.000 kilo per hektar.
Backman, som tillsammans med sin hustru Hanna Westman driver Jeggars gård i Hila i Kyrkslätt samt den egna hemgården i Pargas, konstaterar att han är ganska tidigt ute i år.
– Senast då sådden inföll så här tidigt var 2007 då vi sådde i Pargas i medlet på april och 2015 då vi sådde här i Kyrkslätt vid samma tidpunkt som nu.
En vecka tidigare än normalt
Paret odlar sammanlagt 150 hektar. I Kyrkslätt är arealen 84 hektar, av vilket 14 hektar är arrendeåkrar, och i Bocks i Sjundeå 40 hektar.
Sådden inleddes i måndags, då 9 hektar raps såddes i Sjundeå.
– Om allt går bra borde vi vara klara före Valborg, säger Backman som har ”ett gäng pensionärer” till hjälp på åkrarna – bland annat svärföräldrarna i Kyrkslätt och sin far i Pargas.
Flera av maskinerna har han i bolag med grannarna; bland annat införskaffades en ny harv tillsammans med Fröbergs som driver Gårdsboden.
Enligt Backman brukar vårsådden börja på någondera sidan om Valborg. I år är man ute cirka en vecka tidigare ute än normalt.
För närvarande är Backman mer än nöjd med det torra och soliga vädret, som gärna får hålla i sig tills allt är sått, men efter det vore det bra med litet regn.
– De facto har här inte regnat ordentligt sedan februari. Det kom litet vatten i april, men det var inga mängder att tala om.
Något Backman har märkt under åren är att vädren blivit mer extrema.
– Är det torrt så är det verkligt torrt och regnar det så regnar det ofta i flera veckor. Och höstarna har blivit längre och varmare.
”Stödsystemet borde motivera till odling”
Förutom raps och bondböna har Backman i år höstvete på nästan 30 hektar, vårvete på 14, råg på 10, foderkorn på 7 och havre på 8 hektar. Därtill kommer cirka 20 hektar naturvårdsåker och 15 hektar ensilage.
– Foderkorn ska jag lägga av med och havre är en så skrymmande gröda i torken, därför blir det inte mer än 8 hektar i år.
Han tycker att nuvarande stödsystem är problematiskt eftersom det inte motiverar till att odla.
– Stödet är idiotiskt uppbyggt, bland annat för att man inte får tillräcklig ersättning för gröngödslingsvall. Då kan man lika gärna odla ensilage, som man antingen skördar eller lämnar oskördat. Ifjol gick vårt ensilage till grannarna som har highlandkor.
Backman anser därför att nästa stödprogram ”på alla sätt borde uppmuntra till odling” och konstaterar att det borde motivera till att odla en vara som har en adress och som har hög avkastning.
– Jag ser det som en miljögärning att odla så att det blir hög avkastning. I nuläget är det litet för lätt att hålla på med skenodling. Man borde hellre satsa ordentligt på exporten. Vi har ju världens renaste mat.
Dikor intresserar
Backman funderar också på problematiken att det finns så litet djurproduktion i södra Finland.
– Det är synd att det gått så och där borde man få till stånd en förändring. Före Porkalaparentesen fanns det mjölkkor på Jeggars och nu har vi faktiskt i planerna att skaffa dikor till gården. Ifall vi gör det, går vi också över till eko.
Överlag tycker sig Backman ha märkt att uppskattningen för maten har ökat.
– På 1990-talet var lantbruk ännu väldigt impopulärt. Man märkte det bland annat i skolan där ingen ville tala om lantbruk trots att de var hemma från ett sådant. Men jag ser positivt på framtiden. Matproduktion i en eller annan form kommer alltid att finnas.
