I Ukraina kommer vårbruket att lida kraftigt av den ryska invasionen. Enligt det ukrainska analysinstitutet APK-inform torde vårbruksarealen i landet detta år krympa med hela 39 procent till 4,7 miljoner hektar.
En jämförelse med fjolårssiffrorna visar en tydlig förändring. Vid samma tid i fjol såddes 7,7 miljoner hektar vårgrödor. Detta resulterade i en rekordstor skörd på hela 86 miljoner ton spannmål.
Enligt APK-Inform finns ingen chans för Ukrainas jordbruk att komma i närheten av fjolårsresultatet. Delar av höstsådden torde också ha skadats i den utsträckning att bara en del av skörden duger för tröskning.
Premiärminister Denys Szmyhal lade i början av veckan upp ett stödprogram för bönder med statsgaranterade likviditets- och skördelån för jordbruksverksamhet. De statliga garantierna täcker upp till 80 procent av beloppet.
Enligt presidenten är Ukrainas försörjning med baslivsmedel tryggad för de kommande månaderna. Oavsett detta måste man därefter tänka på nästa skörd, som kan finansieras med den nya krediten.
Regeringen införde nyligen exportrestriktioner för vete, majs och solrosolja samt fjäderfäprodukter och ägg för att trygga livsmedelsförsörjningen. Tidigare har bland annat råg, havre, salt, socker och kött tryggats enligt samma mönster.
Regeringen har dessutom infört en nollställd exportkvot mot export av mineralgödsel, som i praktiken motsvarar ett exportförbud. Syftet är att säkerställa den inhemska produktionen och vårbruket.
Ryssland stoppar export
Ukraina är en viktig producent och exportör av spannmål och vegetabiliska oljor men landets jordbruksmyndigheter räknar med stora problem inom vårbruket om krigstillståndet fortsätter.
Hittills har boskapsgårdarna lidit mest, eftersom det överallt råder brist på foder. Mjölkboskapen måste mjölkas och utfodras, trots knappa resurser. I områden där krigshandlingar pågår, är det sällan möjligt att bedriva jordbruk.
I Ukraina är det största problemet bristen på dieselolja för maskinerna. Dessutom saknas framför allt utsäde, gödsel och bekämpningsmedel. Situationen varierar lokalt mellan regionerna.
Den ryska regeringen meddelade på tisdagen överraskande via Interfax att landet stoppar exporten av vete, korn, majs och råg till några grannländer. Åtgärden ska trygga tillgången på spannmål inom Ryssland.
Exportstoppet gäller några länder inom den eurasiska ekonomiska unionen, d.v.s. Belarus, Armenien, Kazakstan och Kirgizistan. Men åtgärden har väckt misstankar om ett eventuellt förestående exportstopp för rysk spannmål.
Ryssland är världens största exportör av vete och de viktigaste exportländerna är Egypten och Turkiet. Regeringen vill nu trygga försörjningen av spannmål och förhindra prishöjningar på hemmamarknaden.
Regeringen vill emellertid tillåta en kontrollerad export av fastställda kvoter. Som exportland konkurrerar Ryssland främst med EU och Ukraina. Nyheten om de ryska planerna pressade i början av veckan vetepriset uppåt.
Hamnar tas i bruk
Ryssland är fortfarande mån om att exportera omkring 6-6,5 miljoner ton vete, uppger det ryska prognosinstitutet IKAR, som citeras av Reuters. Den kompletta ryska veteexporten för året 2021-22 uppskattas av USDA till omkring 32 miljoner ton.
Enligt den tyska jordbrukssajten Agrarheute skulle ett komplett exportstopp av ryskt vete få katastrofala konsekvenser för länder som Egypten, Saudiarabien och Algeriet, som är beroende av ryskt vete.
Ryssland har enligt uppgift delvis återupptagit begränsade exportleveranser av vete via hamnar i Svarta havet. Exporten har inletts från alla fem terminaler i Svarta havet, bekräftar IKAR på sin hemsida. Hamnarna i Azovska sjön förblir ännu stängda.
Priserna på ryskt vete fluktuerar kraftigt, uppger organisationen. I hamnarna har kvalitetsvete betingat ett pris på 415 USD per ton. Analysinstitutet SovEcom uppgav i början av veckan att 400.000 ton vete redan har lastats via terminalerna.