Med hjälp av vallprover och temperatursummor från totalt tolv mätstationer på fasta Åland driver Ålands Hushållningssällskap också i år ett projekt för att hjälpa odlarna att uppnå optimala vallskördar.
– Tidpunkten för årets första vallskörd är mjölkproducentens viktigaste beslut, betonar rådgivarna Jenny Sundqvist och Joachim Regårdh.
Förklaringen är att om skörden tas för tidigt blir avkastningen liten så att odlaren förlorar en stor mängd högkvalitativt foder redan vid den första vallskörden. Skördar man däremot för sent får man visserligen en större mängd foder, men av låg kvalitet.
Husdjursrådgivaren Jenny Sundqvist som är agrolog från Skuffis i Ekenäs och växtodlingsrådgivaren Joachim Regårdh påpekar att vallarnas tillväxt dagarna runt den första skörden kan vara så stor som 150-210 kg torrsubstans per hektar och dag.
– Men vid normal skördetidpunkt för återväxten växer det inte lika snabbt. Då är den dagliga tillväxten endast cirka 100 kg torrsubstans per hektar.
Fodrets näringsvärde – och särskilt energihalten och smältbarheten – beror enligt rådgivarna till stor del på gräsplantornas inre och yttre utseende.
– Utseendet förändras med utvecklingsstadiet, men även artegenskaper, kvävegödsling, dagslängd och väderfaktorer som exempelvis ljusinstrålning, temperatur och vattentillgång kan ha betydelse, förklarar de.
Prover från tre vallar
Hushållningssällskapets vallprognoser som guidar odlarna att producera ett bra grovfoder kostar 160 euro per producent. När anmälningstiden gick ut den 16 maj hade 16 odlare anmält sig till administratören Tanja Nordlund, som hjälper till med provtagningar och att skicka proverna till laboratoriet Seilab i Kauhajoki nordost om Närpes.
Hushållningssällskapet tar prover från tre olika fält med andra årets vallar i Gottby, Ingby och Ytterby i Jomala.
En av vallarna är ekologisk och gödslad med 30 ton svämgödsel per hektar, medan de två konventionella vallarna är gödslade med 100 respektive 110 kg N (kväve) i form av Finlandssalpeter. Vallarna har olika gräs- och klöverblandningar.
Inför första skörden tar hushållningssällskapet fortlöpande prover på de tre vallarna eftersom skördens tidpunkt har så stor betydelse för vallfodrets kvalitet både beträffande energi- och proteininnehåll, som är starkt kopplade till vallens utvecklingsstadium.
För att hjälpa odlarna till bästa möjliga skördetidpunkt tar hushållningssällskapet vallprover som bland annat visar ts-halt, D-värde, råprotein, fiber, aska, ME (omsättbar energi) och smältbart råprotein i vallen den dag då provet klipptes.
Laboratoriets analysresultat dröjer några dagar, men skickas sedan per e-post till projektets deltagare tillsammans med bilder på vallens utveckling.
Joachim Regårdh och Jenny Sundqvist påpekar att ingalunda enbart värmesumman påverkar skördetidpunkten. Den beror också på andra faktorer som exempelvis nederbörd och solinstrålning.
– Genom en uppskattning av hur vallen kommer att utvecklas kan du fatta väl underbyggda beslut för att optimera din produktion. Det är bäst att använda vallprognoser som ett hjälpmedel i beslutsfattandet och komplettera dem med löpande observationer i fält, så gå ut på dina vallar och följ utvecklingen!
Tidigare skörd i kusttrakterna
Vid sidan om provtagningarna kommer temperatursumman från de tolv väderstationerna (klimatspjuten) att kontinuerligt följas upp.
I finländska studier har man sett att ensilagets energiinnehåll ligger på 11,2 MJ vid 250 grader i temperatursumma, vilket i blandvallar motsvarar ca 10,8-11,0 MJ.
– I Sverige har man konstaterat att kustnära områden med fördel kan skördas redan innan 250 grader eftersom energivärdet sjönk snabbare i dessa områden. Det betyder att om man vill ha ett energiinnehåll på 11,0 MJ måste skörden vara avslutad senast den dag som temperatursumman når 250 grader, förklarar Sundqvist.
Som komplement till vallproverna kommer därför temperatursumman att e-postas till projektets deltagare flera gånger i veckan.
Tio prover från varje fält
För vallprognoserna mäter hushållningssällskapets administratör Tanja Nordlund längden på de tre provtagningsvallarna som ett medeltal av tio mätningar på respektive fält.
Vid provtagningarna i måndags var den genomsnittliga strålängden 31 cm på den ekologiska vallen samt 35 och 36 cm på de två konventionella provytorna.
Det klippta gräset skickas på analys en gång i veckan. Årets första prover skickades in i måndags och analysresultaten kom först efter detta nummers pressläggning.
I måndags den 22 maj var medelsumman 143,5 grader jämfört med 153 grader den 24 maj i fjol. I år var mätstationernas värmesumma som lägst 120 grader i Eckerö och Jomala Gottby som gränsar till Ålands hav.
De högsta temperatursummorna på mellan 155 och 163 grader noterades mitt på fasta Åland i byarna Torrbolstad, Tjudö, Åttböle och Västanträsk i Finström samt Buskböle i Jomala.
Efter den sena våren i år är det alltså fortfarande en bra bit kvar till den första skördens rekommenderade värmesumma 250 grader.
På måndag den 29 maj tas nya vallprover som skickas till laboratoriet, men uppföljningen av de tolv mätstationernas temperatursumma sker alltså fortlöpande.