Valio med sina anskaffningsandelslag kommer att övergå till kontraktsproduktion av mjölk. Enligt Valio är målet bättre förutsägbarhet för mjölkvolymen, vilket möjliggör större satsningar på bearbetning av mervärdesprodukter. Modellen tas i bruk från ingången av 2021.
Valio med anskaffningsandelslag går över till kontraktsproduktion med sina mjölkleverantörer. Prissättningspolicyn ändras samtidigt till en flerprismodell för att bättre kunna förutse mängden mjölk som kommer in.
– Det är ett väldigt stort steg, bland det största vi sett under vår tid, säger mjölkproducent Mats Broända från Kronoby.
Broända sitter i styrelsen för Osuuskunta Maitosuomi, som är Valios största anskaffningsandelslag.
– Valio bygger nu upp ett system för att bättre kunna förutspå och styra mängden mjölk som kommer in. Det gäller dels den totala leveransmängden för året, men också leveransen till exempel per månad eller kvartal.
Årlig avtalsmängd
Också Ilpo Lukkarinen, VD för Osuuskunta Maitosuomi, håller med om att förändringen är stor. Däremot är systemet med kontraktsproduktion inget nytt inom jord- och skogsbruket.
– Alla inriktningar har någon form av kontrakt som tryggar en fungerande företagsverksamhet, säger Lukkarinen. Det är till ägarnas fördel, som i det här fallet är producenterna själva.
Inom Maitosuomi upprättas en årlig avtalsmängd för varje mjölkgårdsföretag, baserat på den största mjölkmängd som gården levererat till andelslaget under åren 2017, 2018 eller 2019.
– Hittills har vi inom andelslaget inte haft något verktyg för att styra hur mycket mjölk som produceras och när, säger Broända. Till exempel kalvar korna helst på våren, med den påföljd att vi speciellt på våren får problem med för mycket mjölk.
Ett system med pristrappor styr automatiskt produktionen att bli jämnare under året.
– Efter mjölkkvoterna har vi haft en fri produktion, men det har lett till utmaningar i Valios kapacitet att förädla råvara, säger Lukkarinen.
Till exempel är marknadens efterfråga på mervärdesprodukter som mjölkpulver av hög kvalitet för tillfälle större än Valios kapacitet att framställa den.
Uppdelat i tre delar
Det nya systemet är ett flerprissystem, där alla delar varierar enligt marknadssituation.
– I dag finns det ett behov att minska mjölkproduktionen något, medan det i framtiden kan gå tvärtom, säger Lukkarinen. Då kan man utnyttja modellen för att istället få upp produktionen till önskad nivå.
Detaljerna kring prissystemet kommer att klarna under slutet av året.
– Tanken är att A-pris betalas ut för största delen av produktionen, och B-pris till exempel för den sista fem procenten av kontraktsmängden, säger Broända. C-pris betalas för den mjölk som överskrider kontraktsmängden.
Systemet fungerar därmed också som morot att höja produktionen när det behövs, då C-priset kan stiga högre än A- och B-priset. Man ska alltså inte tolka det här som att investeringarna kommer att ta slut, säger Lukkarinen.
– Det är klart att vi behöver investeringar. En viss avveckling kommer säkert att ske också framöver, och gårdarna måste se den här förändringen ur ett längre perspektiv.
Investeringar kan få vänta
För gårdar som nyligen gjort investeringar går det att få en höjning i kommande avtalsmängd, men man måste ansöka om den av andelslaget man levererar till.
– Vi har hittills inte kunnat veta när någon funderar på att bygga ut, utan ibland fått veta det först när utvidgningen gjorts, säger Broända. Det är också något vi vill ändra på.
För gårdar som planerat investeringar och har projekt som inte påbörjats är läget däremot ännu oklart.
– Där gäller det att vänta. Det finns inte ännu beslut om hur man ska gå till väga, eftersom vi lever i undantagstillstånd och med en osäker marknad.
Investeringsrytmen påverkas ändå av att EU:s period för investeringsstöd närmar sitt slut, konstaterar Lukkarinen.
– Hur rytmen kommer igång igen beror bland annat på antalet gårdar som avvecklar verksamheten, och hur produktionsandelarna ska fördelas om.
Vid en avveckling går avtalsmängderna tillbaka till andelslaget som sedan delar upp dem på möjligast rättvist sätt.
– Vi vill inte att systemet kapitaliseras, utan man får och ger avtalsmängder gratis, säger Broända.
Han vet att den nya prissättningen redan väckt mycket diskussion bland producenterna.
– Jag har ju läst diskussionsforumen. Fältet är oroligt. Men vi gör allting för ägarnas bästa, också det här, och initiativet kommer från näringen själv.
Faktum är att mjölkkonsumtionen i Finland sjunker med tre procent per år, omräknat i mjölk.
– Då är vi i en situation där en möjligast hög produktion inte kan fortsätta, säger Broända. Istället går vi in för att försäkra ett så gott pris som möjligt åt mjölkgårdsföretagaren, med en hållbar produktionsnivå.