”Fafa, traktor” är enligt min mamma de första ord jag sade som barn. Jag hade från köksfönstret i Hardom, Pernå, med stor beundran kollat när farfar Erik körde förbi i sin traktor. Han drev jordbruket vid släktgården Hermans, men var också lantbruksinstruktör inom Nylands Svenska Lantbrukssällskap.
Även om min egen studie- och yrkesbana sedan blev en annan, har jag genom min släkts långa jordbrukaranor en hög respekt för jordbruket, jordbrukarna och deras arbete varje dag. För mig är det helt klart att vi behöver trygga det inhemska jordbruket och livsmedelsproduktionen. Det är helt nödvändigt med tanke på vårt lands självförsörjning.
Det ska vara lönsamt att driva ett hållbart jordbruk eller att vara yrkesfiskare i Finland. Tyvärr vet vi att vårt inhemska jordbruk redan länge lidit av en strukturell lönsamhetskris som bara blivit värre med tiden. Idag är den helt akut. Så här kan det inte fortsätta.
Utan en lönsam marknad finns det inte många jordbrukare kvar i framtiden. Bönderna måste få en större andel av livsmedlets slutpris. Också bonden behöver bröd på sitt bord och smör på sitt bröd. Istället för nya stödpaket behöver vi nu ändringar i konkurrenslagen för att trygga lönsamheten. Producenterna måste få en starkare ställning inom livsmedelskedjan.
Onödig byråkrati inom jordbruket ska bort. Istället för extra pappersvändande, borde jordbrukarna få koncentrera sig på sitt jobb. Det är ohållbart att många producenter hamnar vänta i månader på att stöden de är berättigade till betalas på kontot.
Dessutom är det viktigt att komma ihåg att vårt inhemska jord-och skogsbruk inte är problemet, utan en viktig del av lösningen i arbetet mot klimatuppvärmningen. Växande skog är vår viktigaste kolsänka och våra åkrar har en betydande potential att binda mera kol än idag.
Därför borde det vara i allas intresse att främja det hållbara jord- och skogsbruk som vi har idag i Finland. Egendomsskyddet måste respekteras och markägarna ska även i fortsättningen ha möjlighet att driva sitt skogsbruk.
Samtidigt behöver vi säga nej till eventuella skärpningar av arv- och gåvobeskattningen. Personligen skulle jag vara färdig att helt slopa arvs- och gåvoskatten vid företagens och jordbrukens generationsväxlingar. Detta för att främja jordbruket och familjeföretagande överlag.
I offentligheten förekommer det med jämna mellanrum förslag om att fastighetsskatten borde utvidgas till åkrar och skogsmark. Till sådana förslag säger jag bestämt nej. Vi behöver förståelse för jordbrukets behov, inte politik som försvårar och belastar vårt inhemska jordbruk.
De följande fyra åren måste vi föra en politik som främjar vårt inhemska jordbruk.
Otto Andersson
Lovisa
Riksdagsvalskandidat för Svenska folkpartiet i Nyland